Kullängen. 18 juni 1942. Träden på bilden är grindstolpar som satt vid huvudinfarten till Kullängsstugan. Det var den namnkunnige "Kullagubben", Nils Svensson som satte upp bastanta grindar runt gården. Det finns en beskrivning i Hans Lidmans bok "Munkakliv", sid. 157, i artikeln "Kullagubbens stolta bygge", sid. 151-158.
Från 299 kr
Kullängen. 17 juli 1941. Trädet på bilden utgör den ena grindstolpen för en kraftig fällbom, som satt vid huvudinfarten till Kullängsstugan. Det var den namnkunnige "Kullagubben", Nils Svensson som satte upp bastanta grindar runt gården. Det finns en beskrivning i Hans Lidmans bok "Munkakliv", sid. 157, i artikeln "Kullagubbens stolta bygge", sid. 151-158.
'Spökdjur. Text på engelska under tidningsartikeln: Djurparken är alltid lite stolta över sina ungar. Detta spökdjur, en art av afrikansk lemur, som just fötts i Regent´s Park . :: Ur The Times Weekly Editition 1926. :: :: Ingår i serie med tidningsurklipp med fotonr. 1552-1563.'
Soabs stora silo i bakgrunden och den gamla järnvägsstationen i förgrunden. Årtal okänt. "Vi var stolta, en del, när detta torn skruvades upp i sina formar. Nu är detta ett skönhetsfel i naturen" - skriftlig kommentar av fotografen och givaren. Silon revs 2009.
Onsala kyrkas trätorn som uppfördes vid 1700-talets mitt. Vid biskopsvisitationer påtalades att ett av sten borde uppföras och sockenstämman tog år 1849 beslut om att starta en insamling av byggnadsmaterial för att kunna åstadkomma ett stentorn. Men än så länge har det inte skett.
Två stolta flyktingar visar upp den radio de lyckats få med sig i flykten från Estland. Bilden togs i september 1944 vid ett av de få tillfällen då Upsala Nya Tidning gav Paul Sandberg ett fotouppdrag utanför Uppsala. Cirka 200 av de flyktingar som kom till Upplandskusten fick ett par veckors karantänvistelse i Folkets hus, församlingshem och frikyrkor i Gimo innan de skickades vidare till andra förläggningar.
Gårdsinteriör från Nygatan 46 i Linköping. Det som gör bilden extra intressant är att den visar Marias Teschs fotoateljé i ett av gårdshusen mot Trädgårdsgatan. Maria Tesch hade efter faderns plötsliga bortgång redan vid 16 års ålder tagit initiativ som fotograf i hemstaden Eksjö med omnejd. Hon visade sig ha talang och affärsinne vilket dristade henne att starta fotofilial i Linköping 1873 och blev blev med tiden stadens mest produktiva inom yrket. Fotografiet är taget av yrkeskollegan Arthur Möllman någon gång under 1920-talet.
Porträtt av handlare Axel Peterzén. Bördig från Västra Tollstad inflyttade han år 1871 till Linköping från Norrköping för att starta en med tiden mycket framgångsrik manufakturhandel i staden. Från 1880 låg butiken invid Stora torget och kom för linköpingsbor att bli en välkänd fasad, ända tills fastigheten revs 1971 för att ge plats för affärshuset Filbyter. I september månad 1882 gifte han sig med Hilma Katarina Gylling, född i Vadstena.
Porträtt av fotograf Svante Leonard Rydholm. Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Jörns station. Statens Järnvägar, SJ. Stambanan öppnades 1984. Stationshuset och järnvägshotellet invigdes 1900. Stationen byggdes om 1928 och moderniserades helt 1946. 1893 när kung Oskar II åkte till Boden för att inviga den sista delen av stambanan så stannade han i Jörn och åt lunch på järnvägshotellet. En annan berömd gäst var Lenin som passerade här på väg till Ryssland för att starta en revolution, vilket han som bekant lyckades väl med. Elektrifierades 1941. All trafik lades ner 1990.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Staffan Löding och Kurt Madell diagonalmäter plattan så att stomresningen kan få starta. Bild 2: Stålstommen till plåtförrådet rest. Bild 3: Profiler till en av de andra byggnaderna monteras. Bild 4: Kurt Madell och Kjell Strömkvist studerar ritningar. Bild 5: Sulan till livsmedelsförrådet rak och fin!
Kv. Steglitsen, Eriksbergsgatan 7, Allégatan 12. Mössebergs skofabrik. A.V. Karlssons skofabrik brann 1909. Efter branden kunde A.V. Karlsson inte starta på nytt. Han hade kommit från Utvängstorp. Verkmästare Pompeius fortsatte därefter skotillverkning i en mindre byggnad på samma tomt, flyttade den snart till Nils Erikssonsgatan och därefter till Döbelnsgatan /Torstenssonsgatan 13. Från vänster Nr 1. Moberg 2. K. Meehr 3. Oskar Johansson 4. Palman 7. Nilsson 8. Lindkvist 9. Sandgren 10. David Johansson 12. Nilsson 13. Anders Andersson (Hedda) 14. Martin Rosenberg 15. Johansson 16. Martin (Nytting) 17. Pompeius (då verkmästare) 18-19. Nottlerskorna frkn. Setterberg.
Född i Gnarp 1805, död i Gävle 1888. Affärsman, politiker och donator. Murén var under sin livstid med att starta företag som Gävle Manufaktur, Kornäs Sågverks AB och Gävle Dala Järnväg. 1868 medverkade han även vid rekonstruktionen av Sandvikens Järnverk AB. Som politiker deltog han i ett flertal riksdagar under perioden 1847-1868 för Borgarståndet,från 1867 i andra kammaren. Murén blev stadsfullmäktiges första ordförande 1863-64 och 1864-69 var han ordförande i Gävleborgs läns landsting. Per Murén var en av Gävles rikaste personer och testamenterade pengar till bla. Borgarskolan.
Monarks gengasdrivna lastbil. Den vanligaste formen av gengaskonvertering var, som här, att aggregatet monterades bakpå bilen, i form av en hög tunna där ved eller kol omvandlades till gengas. Även frontomonterade aggregat fanns, liksom sådana som drogs på släp efter bilen. Först fyllde man ”tanken” med ved eller kol. Sedan tändes brasan med hjälp av en fläkt som skapade drag. Man väntade tills temperaturen blev hög nog för pyrolysen att komma igång, vilket krävdes för att starta motorn. Kolmonoxid är den aktiva delen av gengas och den är extremt giftig.
fotografi
Vid tiden kring nyåret 1905 presenterade en grupp entreprenörer den djärva idén att starta ett betydande sockerbruk i Linköping. Hundratals nya arbetstillfällen skulle skapas och dessutom skulle underlaget för de smalspåriga järnvägslinjerna runt staden väsentligt förbättras. Men det kom med kravet att Linköpings stad skulle ställa mark till förfogande och finansiellt stöd. Turerna kring sockerbrukets etablering skulle föra för långt att i detalj beskriva här men det kan noteras att allt gick remarkabelt fort och inte utan kritik. Bolagets aktier släpptes redan i februari 1905 och i början av mars månad hölls konstituerande stämma. Blott två dagar efter bolagsstämman inleddes byggnadsarbetena trots att man ännu inte ägde marken. Till sommaren sysselsatte bygget omkring 300 man som arbetade dygnet runt. Den 4 oktober startade tillverkningen och under påföljande lördag levererades det första råsockret. Maken till företagsetablering är svår att finna. Här en vy från Nykvarnsparken kort efter färdigställandet.
Unikt porträtt av fotografen Svante Leonard Rydholm. Här iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Detta och liknande fotografier som bevarats har rimligtvis tillkommit för det fotoalbum som skarpskytteföreningen framställde 1864 som gåva till gillets grundare, Carl Fredrik Ridderstad. Östgöta Correspondenten låter den 10 augusti 1864 meddela att ett sådant album framställt som "under skyldradt gewär öfwerlemnade ett praktfullt album, innehållande fotografi-porträtter af föreningens aktiva medlemmar". Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.