Det stod överraskande länge, det alltmer bedagade gatuhuset till fastigheten Platensgatan 5 i Linköping. En gång i tiden var stadens arbetsförmedling inrymd i huset. Därefter har en rad affärsidgare dragit nytta av husets relativt centrala läget och som synes även följt med i tiden. Foto 1987.
Från 299 kr
Mycket kan hinna hända på relativt kort tid. Det gäller inte minst i våra svenska städer där utvecklingen generellt gick fort under 1900-talet. I Linköping och på platsen för Oskar Kaunitzs skulptur "Rinnande vatten" på Lilla torget, stod bildens hus tills det revs. Den förtrogne med Linköping inser att miljön fullständigt förändrats sedan fotografiet togs 1965.
Ett stycke söder om Haraldsbo på vägen mot Drögshult öppnar sig en glänta där byn Fågelkulla grupperar sina hus. Mellangårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och visar på ett relativt välstånd trots en ganska ringa brukningsareal. En lustig detalj är lösningen kring köksingången som tillkommit i senare tid, liksom den snickarglada verandan. Foto sommaren 1952.
Kvarteret Eddan i Linköping har omgestaltats upprepade gånger under en relativt kort tidsrymd. Länge stadens bussterminal och därefter en lång tid som parkeringsplats. Under vårt sekel har ytan givit utrymme för ny bostadsbebyggelse. Före dessa omdaningar var kvarteret fyllt med främst träkåkar. Dåvarande Djurgårdsgatan 5 exemplifierar väl områdets karaktär.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
En bild av Linköping som trots sin relativt sena datering kan vara svår att orientera sig i. Vi ser Nygatan från en position strax väster om korsningen med Djurgårds- och Läroverksgatorna. Sedan 1980-talets exploateringar i området inte längre någon möjlig utblick.
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 h, 2007-09-01
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 g, 2007-09-01
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt, konvext parti. Tallen har dött relativt nyligen. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 225 a, 2007-09-02, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av Tjärtall. Närbild av uthuggning med kärnan som sparats. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Raä 221 i, 2007-09-01
Ett år 1919 postgånget vykort som visar det då relativt nyligen uppförda Borgarhemmet utmed Apotekaregatan i Linköping. Hemmet som stått klart 1913 var initierat av stadens fabriks- och hantverksförening och erbjöd bostäder för föreningens äldre medlemmar och för bortgångna medlemmars familjer. I fastighetens hörn mot Trädgårdsgatan drevs en tid Café Bellevue med matsalar.
Dokumentation av hemmet genom den fotointresserade bostadsinnehavaren Lars Fredrik Lovén. Tiden uppskattas till omkring 1905 och han var då tillsammans med hustrun Louise relativt nyligen inflyttad. I övrigt stod han precis, eller i kast, att pensioneras från sin tjänst som överste vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping.
Porträtt av Maria Mathilda Germundsdotter. Från 1845 gift med Johan Bengtsson, kyrkvärd i Ask socken. Samma år hade maken och dennes bror ärvt gården Byckorp i Ask. Med tiden köpte makarna ut brodern och blev ensamma ägare till den relativt stora gården. Paret välsignades med dottern Maria, född 1848, och sonen Johan August, född 1854.
Miljön utmed Tinnerbäcken i Linköping omkring år 1920. Området till vänster i bilden gick ännu under benämningen Tinnerbäckslyckorna. Här växte från det sena 1800-talet fram en relativt oreglerad bostadsbebyggelse, som i närmast fullo revs och ersattes under 1960-talet. Det stora flerfamiljshuset hade sin bortre fasad nära den blivande Hamngatan.
Försommaren 1923 nådde fotografen Stora Långnäs under sitt uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar och torp. Det relativt präktiga torpet hade precis kostats ny panel på den rötkänsliga norrsidan. Och kanske gjordes även andra åtgärder som gladde torparparet Karl Johan Isaksson och Klara Vilhelmina Johansson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.