Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Från 299 kr
Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Porträtt av Johan Bengtsson i Byckorp i Ask socken. Tillsammans med sin bror Lars August kom han att ärva gården efter faderns bortgång 1845. Samma år ingick Johan äktenskap med Maria Mathilda Germundsdotter, bördig från Vadstena. Med tiden köpte makarna ut brodern och blev ensamma ägare till den relativt stora gården. Paret välsignades med dottern Maria, född 1848, och sonen Johan August, född 1854.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Strandsceneri# ett motiv med relativt ringa tonomfång (12:1). (Efter L.A. Jones och C.N. Nelson.) Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 330.
Påven Leo XIII. Leo XIII, eg. Vincenzo Gioacchino Pecci, 1810-1903, påve från 1878. Trots sin relativt höga ålder vid påvevalet och den roll av "fånge i Vatikanen" som han övertog från PiusIX, blev L. en av den nyare tidens mest betydande påvar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=239774
'Bo med 2 st ägg av dvärgmås. Närbild. :: Text på baksidan:''Bo av dvärgmås (hel kull) på en relativt tom bank med årsgammal och ny förtorkad Typha (kaveldun) i västra delen av sjön. I närheten låg ännu ett ägg och mellan dessa bon häckade tärnorna.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Vy mot Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden är museibyggnaden relativt ny. Efter segdragna turer hade det efterlängtade bygget kommit igång 1937. För ritningarna stod de unga arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdal. Som ett undantag från den funktionalistiska stilen fick bygganden den takrelief som löper över entrépartiet och hörsalen. Frisens skapare var skulptören Ivar Johansson. Museet kunde vidare invigas sommaren 1939 med närvaro av bland andra kronpring Gustaf Adolf.
Vid 1800-talets mitt lades Drottninggatan ut i Linköping. Stadens expansion i söder krävde ett nytt stråk att bebygga utmed. Med början vid gatans östra delar uppfördes relativt enkla hus. Bildens Drottninggatan 16 är ett talande exempel och som låg utmed kvarteret Djäknen. Med tiden utvecklades önskemål om Drottninggatan som en paradgata och när bebyggelse nådde mer centrala delar krävde stadens styre mer artikulerade hus. Foto 1964.
Tinnerbäckslyckorna var ett begrepp i Linköping som sedan länge tappat sin betydelse. Från början ett jordbruksområde söder om staden, som från det sena 1800-talet började bebyggas med villor och flerfamiljshus. I bostadsbristens tid växte här fram en relativt oreglerad förstad som idag ingår i stadsdelen Hejdegården. Omkring 1910 kunde man finna denna vy mot området. De stora husen låg utmed dåvarande Tinnerbäcksgatan. Kallbadhuset tillhörde Tekniska fabriken Gripen.
Porträtt av fotograf Svante Leonard Rydholm. Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Praktiska konsekvenser: Om man använder de principer som angivits(Handbok 1 sid. 72-82) blir det relativt lätt att ställa upp skärpedjupstabeller och skärpedjupsdiagram etc. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 78-81.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
Ångfartyget Bråviken, Qvarsboklint, Östergötland. Kvarseboklints naturreservat är cirka 67 hektar stort och ligger norr om Bråviken. De sydvända branterna utmed Bråvikenförkastningen ger tillsammans med inslag av kalk och orörd skog grunden för rika livsmiljöer. Skogen består främst av tallnaturskog med ett stort inslag av mycket gamla träd och grov död ved. Förutom gamla âuvtallarâ finns även relativt gott om gamla, ofta långsamt växande, granar, aspar, ekar och lindar. Källa: Länsstyrelsen, Östergötland / Naturreservat
Södra folkskolan i Varberg, senare Rosenfredsskolan, troligen relativt nybyggd eftersom ett par skjul står framför skolan. Bilden är tagen från nordost. Skolan byggdes av byggmästare Johannes Nilsson enligt Lars Kellmans ritningar och invigdes i november 1910. Där fanns från början 23 lärosalar med speciella utrymmen för bl a fysik, kemi, teckning och slöjd, en stor aula och gymnastiksal. Åt skolvaktmästaren fanns en bostad. Byggnaden var försedd med både centralvärme och elektriskt ljus.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Elementarläroverket för flickor i Varberg uppfördes vid Östra Långgatan år 1900, mitt emot Elementarläroverket för gossar som invigdes 1894. Kvarteren kom därför att heta Flickskolan respektive Läroverket. På fotot står mörkklädda lärare och elever i olika åldrar vända mot fotografen. Alléträden och planteringarna inne på skolgården är relativt nysatta. I den låga byggnaden på gården bakom skolan låg Kunutsons Marmeladfabrik.
Ångfartyget Bråviken, Qvarsboklint, Östergötland. Kvarseboklints naturreservat är cirka 67 hektar stort och ligger norr om Bråviken. De sydvända branterna utmed Bråvikenförkastningen ger tillsammans med inslag av kalk och orörd skog grunden för rika livsmiljöer. Skogen består främst av tallnaturskog med ett stort inslag av mycket gamla träd och grov död ved. Förutom gamla â€uvtallar†finns även relativt gott om gamla, ofta långsamt växande, granar, aspar, ekar och lindar. Källa: Länsstyrelsen, Östergötland / Naturreservat
Koskullskulle
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.