Gerlachska huset, ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile. Fönster med tidstypisk t-indelning. Bild 2 och 3 visar entréerna.
Från 299 kr
Resterna av kapten Einar Lundborgs flygplan efter dennes förödande krasch på Malmen den 27 januari 1931. Närmast ironiskt att den i luften så djärve Lundborg skulle sluta sina dagar under en till synes ordinär flygmanöver i ett för honom välbekant område. Bakom sig hade han så mycket äventyrligare flygningar. För eftervärlden är han kanske främst känd som räddaren av italienaren Umberto Nobile och den överlevande delen av hans besättning när dennes luftskepp Italia störtade vid ett försök att nå nordpolen 1928.
Vykort, "Tjolöholm i slutet av 1800-talet" Ryttmästare Werner Santesson lät 1865-1867 uppföra denna byggnad med 35 rum, vilken ersatte en äldre gård (se bild 08F0076). Italiensk nyrenässans hade just kommit på modet och uttrycks här med rusticerad bottenvåning, piano nobile och mezzaninvåning under takfoten. Mittrisaliten kröns av ett tympanon och vid dess vänstra sida skymtar här den stora takkupol som var synlig lång väg från havssidan. Fasaden var färgad i ljus gulockra. Framför entrén hade öppen grusplan med stor gårdsrundel anlagts.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan lutar sig över båren och ler mot mannen. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan lutar sig mot båren och ler mot patienten. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Hon sträcker ut handen mot kontrollen på apparaten. En man står vid den mobila manöverpanelen på golvet och knappar in inställningar. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan håller handen på apparatens strålningsöppning. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Byggherre var den förmögne ingenjör Hugo Gerlach. Nilsson anställdes som förman till bygget, snart efter att han kommit till Varberg. Arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile, dvs den övre vånings fasad har ett mer nobelt utseende än bottenvåningen. Tidstypiskt är fönstrens t-indelning och att även andra arkitekturstilar blandas in, såsom barock och klassicism. Nedanför den stora trädgården ligger Gerlachs stallar. På vänster sida ligger kyrkoherdebostället, kv Prästgården, och nedanför det skymtar Gerlachs elverk. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot stallarna för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp hemmet. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.