Högsjö kyrka, 1960-tal. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Från 299 kr
Högsjö kyrka 1960-tal. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka. Exteriör, nya kyrkogården. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö gamla kyrka, sommar. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Porten Högsjö nya kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Skönhetsvård, 3 mars 1966 Inne i en skönhetssalong ägnar sig en yrkeskvinna eller kosmetolog åt skönhetsvård av en kunds ansikte. Hon är i färd att måla kundens läppar. Kosmetologen är klädd i vit arbetsklänning med en brosch på, har uppsatt hår i knut, bär örhängen och har målade ögonbryn. På sin vänstra handled har hon ett armbandsur. Kunden ligger på en brits och har håret invirat i en handduk. I bakgrunden skymtar ett bord fyllt med flaskor för skönhetsvård.
Masse har medvetet tagit en miljöbild vid Hallgrens boställe. Till vänster skymtar bostadshuset och till höger Södergrens märkliga väderkvarn. Den lilla resvirkesboden har Anton vridit 90 grader. Men framförallt har han byggt en ny ladugård. Den är så ny, att han ännu inte hunnit måla gaveln! Det är en bulladugård, vilket var en väldigt gammalmodig konstruktion vid den här tiden. Den liksom hela boplatsen övergavs bara 13 år efter det att bilden togs. Anton hade nog tänkt utöka ladugården ut till vägen, skjulet på gaveln framstår som provisoriskt och foderluckan i takfoten var nog tänkt att sitta mera mitt på taket när ladugården blivit utbyggd.
"Karls" Kålleredgården 1:6 (nu 1:94) cirka 1960-tal. Höräfsan som ses i förgrunden till vänster drogs efter traktor, men då fick någon stå där och fälla upp när den var full. Traktorn körde sakta och oftast av sonen Tore. Innan dess kördes samma höräfsa med häst av Tores morfar. Den användes då även till plogning. Då brukade mormor Emma komma ut på gärdet med fikakorg och kaffekanna (termos fanns inte då). Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foton för att sedan måla av motivet. Hembygdsföreningen har både tavlor och foton av Sigge.
Vy från Hedbäcken mot Kålleredgården-Apelgården okänt årtal. I förgrunden ses syrener. Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foto för att sedan måla av motivet. Från vänster ses "Örnbergs" Hilding Karlssons Kålleredgården 1:11 och Karl Karlsson med dottern Siv Stockmans hus Kålleredgården 1:94 som ligger bakom. Till höger ses Apelgården 1:6 "Lottas" gråa ladugård som ägdes av systrarna Charlotta "Lotta" (1871-1956, gift Johansson) och Karolina Börjesson (1874-1962). Gården revs 1964 eller 1965. Karolina testamenterade gården till Kållereds församling som senare lät uppföra Apelgårdens kyrka (invigd 1982) på Knäckepilsvägen 32.
Korsningen av Torggatan-Östra långgatan, kv Apotekaren i Varberg. "Nya Fotografi-atelieren" står det på hörnbyggnades gördelgesims. År 1906 tog fotograf Gustaf H Björkström över firman av Axel Forslund, som i sin tur varit Hilma Kuylenstiernas efterträdare. Björkström startade sin firma i Varberg i november 1906, och lät måla upp "Fotograf Björkström" istället. Fotografiet kan vara taget i samband med Björkströms övertagande. Han hyrde även bostaden på övervåningen. Dagen är solig så butikerna längs Torggatan har markiserna nere. Skylten gör reklam för AB Varbergs Glas & Bosättnigsmagasin.
Semafor 6 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Semafor 5 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Semafor 1 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Semafor 2 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser En beskrivning, enligt Wikipedia vad en semafor är, se nedan: Ett optiskt signalmedel, avsett att synas på långt håll, se semafor (kommunikation) och optisk telegraf.
Semafor 4 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Semafor 3 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.