'3 st ägg av ejder liggande på sten, närbild. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Ejderns bo med 3 st ägg liggande direkt mot en sten. Troligen har truten tagit den första kullen ägg. Fotit taget med 40 cm lins.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Från 299 kr
'Bo med 2 ägg samt 1 st död gråtrutunge som kläcks fram ur ägget. :: :: Text på baksidan av fotot: ''1 död gråtrutunge vid 2 st ännu inte kläckta ägg i en bergskreva. Troligen har honan legat ihjäl ungen vid ruvningen. Fotot taget med 90 cm lins.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Bo med 2 st ägg av fiskmås. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Fiskmåsens bo med 2 st ägg dekorerade med vackra blommor i en bergskreva på en udde. Fotot taget med 40 cm lins.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'1 st unge av strandpipare intill snäcka. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Brodern eller systern till andre strandpiparungen trycker i tången invid en vit snäcka. Fotiot taget med 40 cm lins på en sandrevel.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [SKC6497,SKC6498, SKC6499 är utsnitt av Fig.79-81 Handbok 1 sid. 84] Den kromatiska aberrationen vid en positiv och en negativ lins samt felets upphävande genom en kombination av de båda linserna till en akromat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 84.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Reflexbilder-tabell. Medan en enkel lins har en spegelfläck, har ett av sex fria linser samansatt objektiv ej mindre än 66. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 93.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [SKC6497,SKC6498, SKC6499 är utsnitt av Fig.79-81 Handbok 1 sid. 84]. Den kromatiska aberrationen vid en positiv och en negativ lins samt felets upphävande genom en kombination av de båda linserna till en akromat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 84.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En enkel lins ger olikabildpunkter för olika färger. Sålunda ligger bildpunkterna för violett (Bv) och blått närmare linsen än bildpunkterna för gult eller rött (Br). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 83.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den övre figuren visar en tunn lins. Vid tunna linser sammanfaller båda huvudplanen. Den undre figuren visar två samansatta linser och detta ger två olika huvudplan. För mer teknisk förklaring se För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942.s. 51-57.
Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk.
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Högby fyr. Högby fyr är en fyrplats belägen på en udde cirka tre kilometer öster om Löttorp på norra Öland. Den tidigare fyrvaktarbostaden och fyren uppfördes 1898 efter ritningar av Johan Höjer. Fyrvaktarbostaden är uppförd av tegel. Källarvåningens fasader är klädda med arbetad granit, huggen på Blå Jungfrun. I övrigt är fasaderna klädda med huggen kalksten. Taket är täkt med svart skiffer. Fyren är byggd i järn och vitmålad. Konstruktionen är unik för Sverige och är byggd på Bergsunds Mek. Verkstad. Fyren hade innan den monterades upp på udden visats på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Både fyrvaktarbostaden och fyren är byggnadsminnesmärkta sedan slutet av 1970-talet. Idag har fyrvaktarbostaden inretts till ateljé och utställningslokal. Huset är privatägt, medan Sjöfartsverket fortfarande äger fyrtornet. Fyrtornet var från början utrustat med en roterande Fresnel-lins av tredje storleken som drevs av ett urverk med lod. Fyrljuset kom från en fotogenlampa. Denna uppdaterades med luxlampa 1908. 1945 blev fyren eldriven och fick en 1000 watt-lampa. Den blev automatiserad 1967. Numera är originallinsen utbytt mot en modernare lins tillverkad av AGA, och lysvidden är sänkt då belysningen är en 60 watt-lampa. Högby fyr byggnadsminnesförklarades 1978. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den sfäriska aberrationens verkningssätt hos en positiv lins. S1 S2 S3 S4 S5 S6 äro parallellt med optiska axeln infallande strålar. Den övre figuren visar att kantstrålarna S6 S6 med infallshöjden h6 skär varandra i punkten f6, som ligger närmare linsen än f1, vilken senare är skärningspunkten för centralstrålarna S1 S1 med infallshöjden h1. Avståndet f6 f1 anger den sfäriskalängdaberrationen. Den undre figuren åskådliggör huru den sfäriska aberrationen minskas genom avbländning. Bl betecknar bländaren, som avskär kanstrålarna, varigenom den sfäriska längdaberrationen minskas, så att den nu endast omfattar sträckan f2 f1. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 85.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.