Olaus Petriskolan, klassrumsinteriör, 22 flickor med lärarinna fru Hildur Lien, klass 8a, sal 21.
Från 299 kr
Olaus Petriskolan, klassrumsinteriör, 22 flickor med lärarinna fru Hildur Lien. Klass 8a, sal 21.
Engelbrektsskolan, klassrumsinteriör, 14 skolbarn med lärarinna fru Hildur Lien. Klass 4Bd, sal 7.
Engelbrektsskolan, klassrumsinteriör, klass 4Bd, sal 7. 14 skolbarn och lärarinna fru Hildur Lien.
Olaus Petriskolan, klassrumsinteriör, 25 flickor med lärarinna fru Hildur Lien, klass 8a, sal 21.
"Lien brynes. Johannes A. bryner med Lisa som sällskap. 14 september 1920."
"Skördearbete i Kråkarp omkring 1940." Bilden föreställer förmodligen man och hustru samt två döttrar. Mannen bryner lien och kvinnan räfsar.
Olaus Petriskolan, klassrumsinteriör, 31 flickor med lärarinna fru Hildur Lien, klass 8b, lokal i Tullhuset, 3 trappor.
Sommarpalatset, minister, fotografi, photograph
"Skördearbete. Faster Fia (sittande) och sonen Otto med lien som har stjärtorv. Till höger om honom kusinen Berta, Ellen och Elin. Morup i mitten av 1930-talet."
Slåtter i hage vid Jannes i Sällstorp. Nils står med lien, Berta och Hilda längst till vänster räfsar. Bakom stengärdsgården breder lövskogen ut sig.
Skörd och upptagning av säd på Store-Hansa i Ulvatorp. Mannen går med lien och två kvinnor i hucklen knyter nekar. I bakgrunden ligger gården med bostadshus och uthuslängor med halmtak.
Jakob Söderlund är på väg till slåtterarbete. Han har lien med sig. Lien består av örvet, skaftet, med örvkrokarna, handtagen och sigden, liebladet. Sigden spänns fast på örvet med den smidda nackskruven med bygel. På örvkrokarna sitter fästet för sigdspånet, det bryne man hade med sig för att bryna upp sigden när den började bli slö. Men sigden skulle vara mycket noggrant grundslipad på vässten före slåtterarbetet, sigdspånet var bara till för det fina underhållet av eggen. En brasigde kallades för dagsbitare, dess egg höll sig vass hela dagen med hjälp avbryning med sigdspånet. Hade man inte en dagsbitare, fick man byta sigde underdagens lopp. Se Bild 4 och 6. Jakob Söderlund, 78 år, Masses granne, har förutom lien och sigdspånet med sig en matpåse och drickbytta på axeln. Han har sedvanliga arbetskläder och vegakeps. Han bodde fattigt på ett litet torpställe på backen med 1 ko, 2 grisar och några höns, men ingen mark. Stället med alla byggnader är kvar.
Ragunda 12:1
Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Masse har nog kommit överens i förväg om att komma och ta bilder, för folket på Kuse är rätt finklädda. Nu är det här inte ett så smutsigt arbete som mycket annat, men hattar och ljusa kläder tyder på lite högtid. Den tredje mannen bryner upp sigden, bladet, på lien, med sitt sigdspån. Sigdspånet fäste man på örvet, liensskaft, så man alltid hade det till hands.
Här står alla slåtterkarlar och blivande sådana uppställda för gruppfoto. Att slå med lie var ett typiskt mansjobb och något som pojkarna fick träna tidigt på. Att vara en god slåtterkarl hade hög status. Och det var mycket som skulle slås. Allt vinterfoder som man tog ur änget, myrmarker mm innan man började odla hö på åkrarna slogs med lie. All säd skars med lie (säd slog man inte, man skar den, kommer sig av att före lien skar man säden med en kraftigt böjd kniv kallad skära). På bilden ser det ut som änget redan är slaget, gräset är lågt. Tranänget finns inte kvar, det låg mellan sågen och myrvägen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.