En man med hög och en liten pojke med en pinne i handen. Pojken sitter på vad som ser ut att vara del av ett träd. Han sitter vänd mot mannen som står hukad över sannolikt en lådkamera som står på andra änden av trädet, han ska ta kort på pojken. De befinner sig hitom ett vattendrag.
Från 299 kr
I Österstråsjö, Bjuråker 1948. Från vänster, Lagbas August Lundin, linjearbetarna Karl-Erik Abrahamsson och Gustav Svedin. Bilen troligen En Cheva modell 1929 som ägdes av Karl-Erik. Foto Arne Sandström, som var fjärde mannen i laget och som ägde en enkel lådkamera.
Lådkamera av metall, för plåtar 9 x 12 cm, med halvsfärisk slutare och utvändig växling. Tillverkad helt i metall - oxiderad silverpläterad mässing. Plåtväxling med skjutlåda i kassetten. Kameran förekom i fyra olika storlekar. Såld av C:ie francaise de photographie, Paris, 7 rue de Solférino. För boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Fr.v. M Lindell är på bilden 16 år, A Carlsson och Vivi Dalsmo. Margareta har använt sin egen lådkamera med självutlösare, en kamera som hon fått av Linus Almqvist som var hennes arbetsgivare. "August på Herting". August Carlsson född på Sandslätt i Skrea 1872, jobbade i unga år på brädgårdarna på Skrea sidan, fick 1894 anställning på Hertings gård, var där i 28 år. Anställd 1932 som gårdskarl på café Skansen. Han var en mycket duktig tecknare, tecknade lika bra med båda händerna. Fler uppgifter om honom finns i museets datorer.
Johannes Moberg, 1890 - 1986. Bodde på Åsvägen i Hedesunda. Jordbrukare, fotograf och missionsförbundare. Johannes exercerade 1911 i Gävle. Arbetade i Bomhus vid Korsnässågen sedan 1912. Det var då han blev intresserad av fotografering. En kamrat till Johannes, Albin Larsson från Västbyggeby, lärde honom fotografera. Johannes köpte sin första kamera 1913 hos handlare Karlsson i Gävle. Det var en lådkamera. 1915 var det mobilisering och Johannes hamnade i Mojärv vid midsommartid. "Då gjorde jag inte annat än fotograferade - jag tog 3000 bilder då". Det var dagsutrustningen när mobiliseringen var slut till en grosshandlare i Gävle. Därefter köpte han en ny kamera (10 X 15 format), den har han fortfarande kvar. Johannes Moberg fotograferade in på 1940-talet. Johannes har varit aktiv missionsförbundare. Många av hans bilder visar juniorläger i missionsförbundets regi. Johannes Moberg har också tillverkat den sk hedesundaskäppan. "-Ja, det har blivit några stycken, jag slutade räkna vid 600..."
Västra gaveln till huset i Widebergska trädgården. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Östra gaveln i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Huset i Widebergska gården sett från söder. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
En fontän i mittersta delen i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.