Bergbanan under byggnaden. Bergbanan kom till under den expansiva tidsperioden 1908-1910. Initiativtagare var civilingenjören Carl Olof Rahm som 1903 framförde idén. Detta var den första fasta förbindelsen upp till fjället.
Från 299 kr
Possessionat C. G. Sandberg Possessionat är ett gammalt ord för godsägare eller patron. Medlem i järnvägsbolaget VBJ första styrelse, oktober 1872. VBJ öppnade för järnvägstrafik 1880. Övergick till SJ 1940 Initiativtagare till VBJ Varberg - Borås Järnväg
julgran
Fotografi i samband med invigningen av Per Brahe-bysten på Gränna torg 1916. Flaggor och en folksamling kantar vägen från Brahegatan upp mot bysten. Framför densamma, vända mot fotografen, står sannolikt initiativtagaren Hanna Adrian och maken, kyrkoherden, Axel Holmberg.
Kuglepostvagnen mottages på Skansen den 12 juli 1936. Från vänster: Kuglepostvagnens "postiljoner", postassisten Leo Frostholm, Danmark, expeditionsvakt F. Malmkvist, Postmuseum Stockholm, redaktör Sven Jerring, Sveriges Radio, generaldirektör Anders Örne och initiativtagaren, postmästare J.B. Nikolaisen från Danmark.
detaljhandel, buss, diversehandel
En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.
Personal och skrofulösa barn (sjuka i körteltuberkulos) på gräsmattan utanför den första paviljongen, från 1904, till det som utvecklades till Kustsanatoriet Apelviken. Initiativtagare var stadsläkare Johan Severin Almer i Varberg som 1902 med framgång hade börjat behandla sjuka barn med denna typ av tuberkulos.
Sedan mitten av 1950-talet markera fastigheten Drottninggatan 24 korsningens sydöstra hörn mot S:t Larsgatan i Linköping. Fasaden annonserar husets initiativtagare i föreningarna KFUM och KFUK. Även tydligt markerat var man fann den långvariga textilbutiken Anna-Claras och vägen mot SAABs utlokaliserade kontor. Foto omkring 1965.
Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Forngården i Bjärka Säby omkring 1925. Under 1920-talet anlades Forngården eller Fornhemmet med ditflyttade byggnader från främst Sandgården och torpet Löten. Även allt bohag och redskap är från närmaste grannskapet. Initiativtagare och drivande av arbetet var godsägare Oscar Ekman. Sedan 1976 sköts och utvecklas museigården av Vists hembygdsförening.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Norge, 1948. Motiv av Axel Heiberg, 1848-1932. Norsk affärsman. Mecenat. Polarfärdsdonator; Nansen och Sverdrup expeditionerna. Initiativtagare 1898 till "Det Norske Skogselskap" 100-årsminne av hans födelse. 1848-1948 samt 50-årsminne av Det Norske Skogselskaps grundande: 1898-1948.
Restaurangen i stadsparken invigdes den 1 juni 1881 och fick snart det folkliga namnet Byttan då den hade samma form som en smörbytta.. Byttan Bekostades av Johan Jeansson som också var initiativtagare till Stadsparken. På bilden ser man Byttan i orginalutförande. Restaurangen byggdes om 1939. Arkitekten Sven Ivar Lind gav byttan dess nuvarande modernistiska still.
1:a lag och styrelse samlad i Henriksbergs trappa. Främre raden fr.v.: J F Jonsson (initiativtagare), Arvid Dahlgren, Carl Relam (kassör). Mellanraden fr.v.: Stig Borgström (ordförande), Per Johnsson (sekreterare), Yngve Aspström, Tore Fredriksson. Bortre raden fr v:Erik bark och Gunnar Olofsson.
Gottlundsstenen invigdes i Bograngen 8/8 1970, 150 år efter Gottlunds värmlandsresa i närvaro av 20 finnar från Juva, Kuopio, Saarijärvi, Rautalampi T.V. Kyrkoherde Holger Jansson, S:a Finnskoga och stenens initiativtagare Sigurd Bograng från Bograngsberget T.H. Halvard Halvarsson, hembygdsföreningens ordförande, Anna Halvarsson och kanslichefen i finska undervisningsministeriet Heikki Hosia, som avtäckte.
Troligen skarpskyttar vid 1900-talets början. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg men snart spreds rörelsen över landet. vid tiden för första världskriget hade dock intresset svalnat och skarpskyteföreningarna omvandlades till sportskytteklubbar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.