I fonden Hovetorp utmed landsvägen söder om Sturefors. Av störst intresse är förmodligen det som kan skönjas i bildens dunkla förgrund. Vid fallet i Skorpa pågår anläggningsarbeten invid den 1919 nedlagda trämassefabriken. Fotoåret 1920 hade den nyligen inköpts av Norrköpings stad för att byggas om till vattenkraftverk.
Från 299 kr
Skorpafallet i Stångån nära Hovetorp har givit kraft åt både kvarn och såg. År 1890 anlades även en trämassefabrik längre ner i fallet, som år 1920 ombyggdes till vattenkraftverk. Här en vy mot vägbron med resterna av Skorpa kvarn till vänster i bild.
Direktionen för Kinda kanal framför slussvaktarebostaden i Hovetorp. Året är 1895. Direktionens medlemmar fr.v; Kanalbyggmästare Sven Christoffersson, distriktchef Gustaf Morsing, överste Carl Anders Georg Ahnström, kammarherre Axel von Arbin, bankdirektör Reinhard Westman, major Jerome Marcks von Würtenberg, generalmajor Melker Lagerfelt, landhövding Robert De la Gardie, greve Melker Falkenberg, vice talman Gustaf Fredrik Östberg, löjtnant Henric Westman, riksdagsman August Petersson, landskamrer Nils Henrik Joachimsson samt kammarherre Axel Burén.
Passagerarfartyget Nya Kinda har gått in i Hovetorps sluss på sin färd söderut på Kinda kanal.
Passagerarfartyget Brokind. Kinda kanal. Hovetorps slussar, 1901. Bild från tidskriften Hemmets bildmaterial.
Två flickor. Bostadshus i bakgrunden. Astrid Persson, Tovetorp, Stortorp och Magda Johansson, Stortorps station.
En äldre kvinna med en liten flicka. Britta Persson från Tovetorp med sin farmor Augusta Kristina Olsson.
Ångaren Brokind i Hovetorps sluss. Fartyget var byggt vid Bergsunds Mekaniska i Stockholm 1878 och samma år insatt i trafik på Kinda kanal. Bilden kan dateras till tidigast segelsäsongen 1896, från vilket år ångaren ombyggts med bland annat damhytt i aktern och så kallat skvättbord i fören.
Skorpafallet i Stångåns flöde i Hovetorps närhet har sannolikt utnyttjats sedan medeltiden. Från 1700-talet är kvarn-, såg- och smidesverksamheter kända på platsen. I seklets sista husförhörslängd nämns "Skårpa bruk", vilket utvisar industriell tillverkning på platsen, åtminstone i någon skala. År 1890 stod stod bildens anläggning klar och inrymde en trämassefabrik. Företagsidén bar bäring. Marknaden för papper var i stigande och genom den intilliggande Kinda kanal kunde råmaterial levereras från Kindabygden. Fotoåret 1920 var dock fabriksbyggnaden såld till Norrköpings stad för ny funktion som vattenkraftverk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.