Porträtt av Ernst August Schelsinger. Född i Norrköping 1857 som son till handlaren Isak Meyer Schlesinger och hustrun Josephine Benecke. Vid 18 års ålder inträdde han som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter påföljande militär utbildning vid Krigsskolan återvände han till regementet 1879 och erhöll underlöjtnants grad. Efter en sedvanlig karriär nådde han kaptens grad 1897 och var som detta i tjänst tills han på egen begäran begärde avsked 1907. I sitt privata liv var han från 1904 gift med Anna Ragnhild Kant. Efter dennes död gifte han om sig med Jane Johnson. Makarna var bosatta i Stockholm.
Från 299 kr
bilder, fotografi, påsiktsbild
Allarp
Hasslöv 3:1
Stockholmsfödde Albert Ekelund kom efter sin tid som kadett till Första livgrenadjärregementet (I 4) i Linköping i början av 1850-talet. År 1870 erhöll han kaptens grad, men tvingades efterhand att avsluta sin militära karriär på grund av sjukdom. Från 1860 gift med Emilia Katarina Swartz (1834-1900). Makarana ägde Kolstad i Risinge. Foto omkring 1865.
Som enda son till kammarherre greve Nils Bielke och Ebba Sture kom den porträtterade Thure Bielke att ärva grevetitel och ägarskap till godset Sturefors. Enligt tidens sed dock gärna titulerad efter sin militära grad som ryttmästare. Från 1861 gift med Pauline Fouché-d'Otrante. Foto omkring 1865.
Porträtt av Karl Erik Malm. Född i Norrköping 1849 som son till stadens stadsarkitekt Karl Teodor Malm och dennes maka Matilda Charlotta Ekman. Från 1874 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vidare följde en lång karriär vid regementet som kröntes med majors grad i armén vid hans avsked 1905. Även befälhavare för Norrköpings västra rullföringsområde under perioden 1902-16. Död i Norrköping som ogift 1922.
Nedslag från Storgatan i Söderköping 1963. Vy söderut från hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast till höger i bilden ses norra delen av Storgatan 4. Snarast betraktaren låg vid tiden Djurbergs dåvarande järnhandel. Företaget är ännu i högsta grad verksamt och klingar välbekant för dagens Söderköpingsbor, dock från ny adress.
En kort tid hade man om man önskade fri sikt mot Neumanska huset och det väsentligt yngre Folkets hus. Det var de omfattande rivningarna i kvarteret Ambrosia 1966 som möjliggjorde synen. Året därpå skulle det äldre huset rivas och vyn försvinna. I än högre grad när det sociala nämndhuset var byggt på det avbanade området i bildens förgrund.
Del av Nygatan i Linköping. Vy västerut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området är under förändring och kommer inom kort att omdanas i än högre grad. Till vänster skymtar byggarbetsplatsen för ett stort Domus-varuhus. Byggnaderna till höger, Nygatan 15 och högre, kommer att rivas för att skapa yta för Gyllentorget.
Henrik August Thollander vid höjden av sin militära karriär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Hans befordringsväg nådde kaptens grad trots följande givna omdöme: En godhjärtad hedersman; föga ägnad för officerens yrke. Ägare av Brabergs gård i Skönberga. Från år 1880 gift med Anna Pereswetoff-Morath.
Garnisonssjukhuset i Linköping 1930. Byggnaden uppfördes 1922 för att tjäna de nyligen etablerade regementena i staden, Första- och Andra livgrenadjärregementet. Sjukhuset hade till en början 90 vårdplatser. Över tid kom vårdinrättningen i allt högre grad att nyttjas av Linköpings allmänna lasarett. Byggnaden revs 1990.
Änkemannen Konrad Karlsson med sina efterlevande döttrar med de vackra namnen Kerstin Rosa Konstance, Sara Margareta Debora och Karin Maria Syréna. Tuberkulosen hade tagit hans hustru i juni månad 1913. I källorna står Konrad skriven som arbetare, men enligt uppgift drygade han ut sin förtjänst med biskötsel. Så till den grad att han i samtiden kallades för "Bikungen". Fotografi från omkring 1915.
Arkösund blev tidigt en viktig uthamn vid Bråvikens mynning. Här hindrade inte isen i samma utsträckning som längre in i viken och platsen var viktig för godstransporter till och från främst Norrköping. Efter att järnvägen öppnat 1895 ökade nyttotrafiken i ytterligare grad men gav även upphov till den villabadort samhället utvecklades till. Bilden från omkring 1905 visar järnvägspiren vid sidan av patricervillor från tiden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.