2000-08-28, AS. Tännforsen, vattenfall i Åreälven (Indalsälvens övre del), mellan Tännsjön och Östra Noren n.v. om Åre i Jämtland. T. är ett av Sveriges mäktigaste vattenfall; på en sträcka av ca 600Â m faller vattnet 37Â m, varav 26Â m är lodrätt fall. Åreälven, älv i v. Jämtland, den södra av Indalsälvens två största källflöden; ca 70 km lång.
Från 299 kr
'Diverse fotografier från bl.a. dåvarande Nordrhodesia, nu Zambia, tagna av Konsul Magnus Leijer. :: :: En man sittande gränsle över stång m kudde i ena handen, en annan man faller av stången, ner på kuddar (lek). På däck på en båt, omgivna av människor.'
Gävlefisks nybyggda fastighet. 20 oktober 1950. Bilden visar en s.k elevator för isblock (naturis) som tagits fram från isstacken till vänster och sköljts från spån i rundeln som är ett vattenkar. Elevatorn transporterar isblocken upp till luckan och faller sedan ner i en kross och blir till krossad is att ha i fisken.
Brätte stads vapen enligt det av Gustav II Adolf den 16 december 1619 utfärdat privilegiebrevet i vilket konungen giver stadens innevånare till stadzmärcke, det de uti deeras stadz signete föra och bruka måge, en strömmande Fors, som emillan Tu bärgh faller och flyter. Vassända-Naglum
Strax norr om Bjärka Säby slott faller Stångån ut ur sjön Stora Rängen. Just vid denna i plats hittar vi detta motiv, där ett par grabbar tycks göra sig redo för en tur på ån, kanske bara för att hämta fisk i sumpen som tjudrats en bit ut i ån. Året är 1902 och ännu vid tiden höll sig godset med egen fiskare. Nu hette han Karl Viktor Tilly och möjligtvis är en av pojkarna sonen Karl Arvid, född 1896.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vid ett specialobjektiv med variabel brännvidd flyttas andra huvudplanets läge (H) vid brännviddens förändring, så att bilden alltid faller i samma plan (B). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 123.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Total absorptionskoefficient, dividerad med täthet (µ/?) för platina som funktion av våglängden. Kurva II ritad i mindre skala än kurva I, så att jämte K-kanten även L-kanterna kommer med. Övriga absorptionskanter faller utanför diagrammet.
Ark med två monterade foton och text: "a. Búrmed mjólkurílátum. Detta är den mellersta boden på norra sidan om stora gången. där finns kärna, skålar, smöröskor, mjólkufötur, våffli-jern m.m. Ljuset faller in genom de båda takfönstren. Fotot taget från stora gången och in genom dörröppningen. b. Skyr- eller ölkammare. Detta är den mellersta av de tre bodarna på södra sidan om stora gången. Fotot är taget från stora gången in genom dörröppningen. Ljuset sommer från takfönstret upptill till vänster."
Interiör av ryggåsstugan i Oktorpsgården, Slöinge socken, som flyttades i sin helhet till Skansen år 1896. I mitten står dottern på gården, Johanna Lundqvist, även kallad Hanna. Ljuset faller in från stugans enda fönster vilket sitter i takfallet. Text på baksidan: "Interiör av ryggåsstuga i Halland. Severin Nilson. Nr 22 Sturegatan, Stockholm." Nilson hade sin ateljé på Sturegatan och kanske är detta ett bidrag till någon fotoutställning han deltog i, eller en bild han sänt till Artur Hazelius i samarbetet kring hallandsinteriörer?
På självaste nyårsaftonen 1908 begav sig linköpingsfotografen Maria Tesch hem till änkerfru Adelaide Steinnordh i hennes våning invid Apotekaregatan i Linköping. Hon var kallad med anledning av änkefruns 90-årsdag som förflutit dagen före. Ljusförhållandena för fotografering var som synes svåra, ett fönster mot gatan fick rädda situationen så gått det gick. Mest ljus faller som sig bör på jubilaren. Adele, som hon familjärt kallades, var en välbekant person i Linköping. Det märks inte minst på alla gratulationer som inkommit med blommor. Från 1850 hade hon varit gift med filosofie och teologie doktor J H W Steinnordh, en i ännu högre grad känd karaktär i staden. Ett porträtt av honom hänger för övrigt på väggen. Nu var Adelaide dock änka sedan dryga tio år. I rummet har hon sällskap av dottern Emma och svärsonen Hjalmar Liedberg.
I tidig morgonstund vid midsommar faller ljuset här på manbyggnadens baksida. Det är ett modernt hus med källare med blockimmiterande sockel och hög bostadsvåning med högsmala fönster sittande i små nischer som är välvda upptill. Huset är en parstuga med köks- och brygghusbakbygge. Det uppfördes 1905 av Theodor Thomsson född 1874 på grannparten. Föräldrarna Thomas Nilsson och Stina Lisa Johansdotter styckade av en bit mark från sin gårdspart, men själva tomten, vilken Theodor och hans fru Josefina Hansson född 1874 från Botels bebyggde, kom från den rivna parten av Hallsarve som uppgick i Bjärges Danielssons. Thomssons uppförde en ladugård i resvirke ungefär samtidigt med manbyggnaden och en lada några år efteråt. Theodor och Josefina fick sonen Hugo 1904, vilken övertog den lilla gården 1930. Hugo gifte sig 1929 med Ingegerd Helena Margareta Melander född 1908 från Bjärges och de fick sonen Verner 1930. Hugo Thomsson drev gården till 1972, då han sålde bort jorden. Byggnaderna med tomt köptes av Olof och Ingrid Stjernholm till fritidsfastighet. På bilden ser vi sannolikt Theodor Thomsson 40 år och sonen Hugo 10 år.
Ark med tre monterade foton och text: "Eldhús med hlódum, dvs. ett brandhus, eldhus, med ryggås och ljore. Detta är den enda eldstaden i hela prästgården. Sovrummen var oeldade och prästen satt och skrev i sin skrivar stuga på vintern med vantar utan fingertoppar på händerna. Eldhuset har ingång från stora gången och är det östligaste rummet som ligger norr om denna. Det ligger med sin östra långvägg mot bakgavlarna av avträdet och prästens skrivarstuga. Jfr planskissen. a. Fotot taget från stora gången mot eldstaden. Man ser något av dörren till höger på fotot. I bakgrunden till höger syns något av det fönster som ljuset över eldstaden faller igenom. Observera att väggen är av sten vid eldstaden. Utanför stenväggen ligger torvvägg. Man eldar med torkad gödsel. b. Fotot taget från eldstaden mot den öppna dörren ut till stora gången. På andra sidan stora gången står dörren öppen in till mjölkkammaren. Det som ligger travat till vänster om dörren i förgrunden är den gödsel man eldar med här i huset. Kistan i förgrunden till vänster är densamma som syns i förgrunden till höger på foto a. c. Närbild av eldstaden. Jfr foto a."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.