Västgöta lekar på Forsviks bruk. Medeltida tävlingar 25 augusti 2001. Försäljning av svärd, yxor, sköldar, pilar och pilbågar
Från 299 kr
Abraham Jonsson, Hjärtum 1875-01-13, Karl Johansson, Hjärtum 1888-05-14, Johan Jonsson, Hjärtum 1880-11-01, med såg och yxor i skogen.
Bredsätra 84:1
Bredsätra 81:1
Karneval. Bronsåldersmän, klädda i mantlar, som förfärdigats med den ryktbara manteln som förebild, bär dolkar i bältet samt yxor, vilka är av processionstyp.
klubba, yxa, moraklocka, fotografi, photograph
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Bronsåldersmän, klädda i mantlar, som förfärdigats med den ryktbara Gerumsmanteln som förebild, de bär dolkar i bältet samt yxor, vilka är avgjutningar av processionsyxor från bronsåldern.
Lutfiskberedning, för varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm. Två män iförda skyddsrockar bearbetar stycken av torkad fisk med yxor. Intill dem ligger mängder av fisk utspritt och i sammanbundna buntar.
Några män bygger stommen till en tillbyggnad av en gammal ladugård. En man sitter uppe på takåsen och under honom står en man med såg på stege. Övriga tre håller också i olika verktyg som yxor och sågar. Nedtill sitter en pojke i kubb. Den äldre byggnaden har stomme av skiftesverk och halmtak, medan tillbyggnadens stomme blir av resvirke.
Kolsva 251:1
Vilhelm och Hans visar upp den kluvna stocken. Man klöv inte bara med yxor, utan spräckte mestadels upp stocken med träkilar, blaigare, som slogs i med nydor, stora träklubbor, vilka syns i bakgrunden. Halvorna här skulle nog klyvas en gång till för att få lagom tjocklek på trolarna. Man har tagit en rätt klen stock, vilket var det vanliga, men det innebar att man använde upp föryngringen av öns skogar, därav skogsbristen på 1800-talet. Man ser också hur vridet virket var, någonting som är mycket vanligt och gjorde det svårt att klyva för hand. Man fick ut mycket mer trolar ur varje stock när man gick över till att såga dem. Man använde alltid gran till troder, men fanns inte gran fick man ta fur. Se Nr 207.
Gånggriften Hjelmarsrör. Wetterlinsgårdens ägor. Gånggrift kallad Hjelmars rör. Uppförd under den yngre stenåldern, ca 3 000-1 500 f. kr. Kammaren har vanligen en närmast rektangulär form. I denna grav bildar dock ena långväggen och en kortsida en båge. En helt oval kammare har Åttagårdens gånggrift, som är belägen 200 m söder om denna. Graven undersöktes 1868 av B.E. Hildebrand. Förutom ben av människor och djur påträffades 3 flintskärvor och närmare ett fyrtiotal bärnstenspärlor. De flesta av dessa är formade som dubbeleggade yxor och dubbelspetsade klubbor. Pärlorna bars som halsband. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum. Skrift på anslagstavla. Linné skriver i sin Västgötaresa 1746: "Hjelmarsrör eller Hjelmrör, som det kallas, så det större som det mindre, lågo uppå Falan nordost om staden, Hvardera ett bysseskått från hvartannat, och var en liten rundad ätteplats."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.