Enligt tidigare notering: "Bebyggelse på Vadbacken."
Från 299 kr
Postkort. "Vadbacken och Elektricitetsverket, Uddevalla." vid Bäveån
Uddevalla. Vy från Wadbacken. 20 Maj 1902.
Limmareds vedbacke med vedskjul, 1900. Ur album: Limmareds Glasbruk 1740-1902-1930.
Album med fotografier från Bohusbanan. Vägbro vid Vadbacken.
Tryckt text på vykortets framsida: "Vadbacken och Elektricitetsverket, Uddevalla."
"Från Österbron korsvägen Vadbacken 25 000 kr. utan mark"
Text på kortets baksida: "Amalia Jonsson, Vadbacken. F. 1855".
Ladugården är precis ny, gavelfältets stora rikt spröjsade fönster är ännu inte isatt och trävirket är inte målat. Kasserat virke ligger i högar, det har ännu inte kommit till vedbacken. Tunen är uppsatt, det blev trolar över, som står mot asken i bakgrunden.
Masses granne Jakob Söderlund, 78 år, sitter hemma på vedbacken och skär till bändar för hand med en vanlig kniv. Av högen täljspån att döma har han skurit till rätt många bändar. Bakom honom skymtar sågbocken och en låg mycket använd huggpacke, huggkubb, samt en hög floved.
Masse har tagit en bild av vedbacken med grenved till vänster och förmodligen gammalt odugligt virke stående till höger. Om hela resvirkesboden varit vedbod är svårt att avgöra, men det verkar så iom att det bara tycks vara dörrar på mitten. Längre tillbaka hade man sällan vedbodar. Man slarvade med veden och hade sällan tillräckligt med ved hemma.
Hallsarve Hans Karlsson har kommit hem på vedbacken (!) med ett lass släke draget av två stutar. Lasset är måttligare än Fäi-Jakås, se Bild 476! I bakgrunden ses den nya vedboden. Bakom stutarnas horn skymtar en lång bandtunssträcka, så såg det ut kring alla marker förr.
Hallsarve Hans Karlsson vässer yxen på vässtenen, vars stativ är lutad mot en vedbodvägg för bättre arbetshöjd. Troligen är det svärfar Tomas Nilsson som står bakom och håller i stativet. Någon av sönerna Vilhelm eller Oskar drar veven, medan yngste sonen Arvid, 14 år, ser på fotografen. I bakgrunden ses vedbacken med floved och en hög upphuggen grenved.
Enligt notering: "Ungdomsorientering BN 4/10 1947".
Den äldre fähusdelen har faltak, vilket tyder på att gårdsparten hade skaplig tillgång på skog. Den yngre ladan i resvirke har spåntak. Fähusdelen innehåller kohus t v och stall t h, var och en med sin hoimd, hörum. Ett portlider leder ut till markerna bakom gården. T h skymtar vedbod, snickarbod, lammhus och grishus. Där är också vedbacken med en stor rishög och en jättelik huggpacke.
Jakob har börjat hugga upp grenveden på vedbacken. Här gör han det i midsommartid och då har nog grenarna redan hunnit torka en del, vilket gör dem segare och mera tunghuggna. Troligen tyckte Jakob inte om detta arbete, varför det fått vänta. Han hugger upp grenarna med ris och allt, vilket tyder på att åtminstone något rum har öppen spis, där sådan smulig och svårhanterbar ved lättare kan eldas.
Album med fotografier från Bohusbanan. Ritningar tillhörande Bohusbanans tekniska verk. Vägbro vid Vadbacken och Adolfshill.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.