Den originellt tredelade porten till Winbladhs hus vid Klostergatan i Linköping. Gården har fått sitt namn efter makarna Magnus och Hilma Winbladh, som var dess ägare från mitten av 1800-talet. Varför gatuhuset försågs med tre ingångar är oklart, men faktumet har givit huset det alternativa namnet Treportshuset. På grund av ändrad gatunumrering hade gården i förstone adressen Klostergatan 24, sedermera Klostergatan 40. Upplysningsvis plockades huset ned år 1957 och flyttas till friluftmuseets Gamla Linköping.
Från 299 kr
Vy mot Badhusgatan, dåvarande Biskopsgatan, österut. Tiden är omkring år 1890. I bildens förgrund ses delar av Grand hotells trädgård. Skylten på paviljongen visar vägen till Albert Fredrik Anderssons sadelmakeri. Byggnaden har tidigare förmodats ingått i Grands trädgård och fungerat som serveringspaviljong. Ny forskning visar att paviljongen istället uppfördes 1874 som fotoateljé för linköpingsfotografen Svante Leonard Rydholm. Upplysningsvis flyttades huset till friluftsmuseet Gamla Linköping 1958 för att där fungera som försäljningsställe. I bildens mellangrund ses trähusbebyggelsen inom kvarteret Bokbindaren.
Ungdomsporträtt av Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Området Lindhem i Linköping är snårigt att orientera sig i vid studier av äldre tider. Desto mer tillfredsställande och angeläget att kunna publicera ett av fåtaliga motiv från det lilla stadsområdet. Lindhems handelsträdgård torde motsvara Johan Oskar Karlssons trädgårdsmästeri i området. Här en vy från Blomgatan tvärs över hans tomt nummer 16. I bakgrunden Fredriksberg på dåvarande Blomgatan 7, nuvarande Örngatan 22, som i skrivande stund ännu kvarstår på platsen. Upplysningsvis var Örngatan ännu inte utlagd vid tiden. Odaterad bild från omkring 1915.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Linköpingsfotografen Didrik von Essen väckte uppmärksamhet bland boende utmed Hunnebergsgatan när han passerade en sommardag 1903. Gatuskylten ger besked om att han stannat vid Hunnebergsgatan 16 A, som vid tiden ägdes av resepredikanten Johan Ludvig Norman. Den handskrivna skylten till höger med texten No 59, talar upplysningsvis om att gården låg efter dåtidens kvatersindelning i Sankt Pers kvarter nr 59. I övrigt är huset ett exempel på den enkla träkåksbebyggelse som ännu vid tiden för bilden var gängse bostad för många mindre bemedlade stadsbor.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping under rivning. Gathuset var uppfört omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta. Fotografiet är en del av en dokumentation som Östergötlands museum lät genomföra 1951-52. Upplysningsvis kan nämnas att den främre skorstenen kom att rasa under det följande rivningsarbetet, varvid två arbetare avled.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna erbjöd järn- och redskapsaffären Hydén & Rundström sina produkter där den arbetsbesparande självbindaren var något endast större jordägare kunde kosta på sig. Företagets minst sagt påkostad utställningspaviljong kom upplysningsvis att efter utställningen flyttas till Stjärnorp för att tjäna som sommarhus.
Bild från antikvarisk kontroll av Hägerstad ödekyrka 1930. Då som synes i ett höggradigt förfall. Från att församlingens nya kyrka blivit färdig 1866 kom den gamla kyrkan att betraktas som överloppsfastighet och man undandrog sig kostsamt underhåll. Ett slutligt öde drabbade byggnaden år 1895, då allt trävirke som takstolar och inredning såldes och vidare bortfördes. Därefter stod kyrkorummet oskyddat och var att betrakta som ruin. Upplysningsvis har ruinen i senare skede återställts och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Porträtt av överingenjör Arvid Hjortzberg. Bördig från Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med honom följde de åtta barn som han under två äktenskap hade tillsammans med Marie Henriette Lyon. Paret bar den för tiden uppseendeväckande sällsamheten att ha varit gifta med varandra två gånger men även låtit upplösa bägge äktenskapen. Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Vy över Norrköping taget från Vattentornet. Till vänster uppförs en ny fabriksbyggnad för Norrköpings bomullsväveris anlägning i kvarteret Gryt. I förgrunden ses kvarteren Bäcken och Näcken som från 1915 började bebyggas med mycket omsorgsfullt utformade radhus kallade "Lilla-London, för husens och trädgårdarnas utformning. Vid tiden för bilden har ett flertal hus färdigställts inom kvarteret Näcken, medan byggnadsarbetet inom kvarteret Bäcken ännu inte riktigt kommit igång. Upplysningsvis slogs de båda kvarteren ihop 1958 för att endast benämnas Bäcken. Vy mot nordost.
Mot gränden i Söderköping som i ett senare skede namngivits Bengt E Nyströms väg. I väster begränsad sedan 1911 av det vackra stadshotellet och i öster av den så kallade Nyströmska fastigheten sedan över 100 år dessförinnan. En glimt av husets gavel ses till höger i bilden. Från födseln år 1886 var upplysningsvis gatunamnets upphovsman uppvuxen i huset. Fadern var stadsläkare i Söderköping, själv kom han i vuxen ålder att bli lärare men är kanske främst ihågkommen som poet och psalmdiktare. Bortom trädet skymtar stadens brandstation, sedan länge riven. Foto 1948.
Vy mot Råby chokladfabrik öster om Ljungsbro. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till en natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På verandan ser vi från vänster Gottfrid Söderberg, svåger respektive bror till makarna Hydén, följd av fru Maria Sofia Hydén, född Söderberg. Mot stolpen lutar sig Axelina Lundblad, dotter till den äldre mannen mellan barnen, kamrer Axel Lundblad. Barnen är makarna Hydéns döttrar Anna och Lisa. Längst till höger i bild sitter fadern, järnhandlare Mauritz Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Trots att tidens gång påverkat bildens kvalitet får vi skatta oss lyckliga över denna unika dokumentation av Råby chokladfabrik. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
Ruth Lönegren med sin älsklingsdocka, får vi förmoda. Född i Kärna prästgård hösten 1890 som dotter och förstfödda barn till vice pastorn Ernst Lönegren och dennes hustru Ester Hellström. Ruth kom vidare att växa upp i skånska Öved, där fadern från 1894 innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. Han kom upplysningsvis att sedermera bli biskop över Härnösands stift. Ruths liv tog för tiden naturligtvis en annan riktning men blev ändå tämligen likartad. År 1915 kom hon nämligen att gifta sig med komministern och sedermera kyrkoherden Arne Olof Arbman. Makarna kom att verka och bilda familj i Hässjö, Västernorrlands län.
Gårdsinteriör från Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och polisstation är några exempel. De gallerförsedda fönstren är kvar från när byggnaden tjänade som häkte. Under perioden som bank utsattes den upplysningsvis för ett bankrån som räknas till de största i Sverige genom tiderna. Natten till den 25 mars 1854 tillgrep sig korpralen Nils Strid, förre landsfiskalen Johan Isaksson och smeden Lars Ekström ett belopp motsvarande 40-80 miljoner kronor i dagens penningvärde.
Otaliga är de högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Som bildens utefter Kungsgatan i Linköping med ett majestätiskt mittparti, burspråk och stick- och rundbågiga fönster. Sammantaget uttrycker huset 1860-talets prägel och möjlig byggmästare kan sökas till den välrenommerade Jonas Jonsson. Känt är att byggnaden inrymde stadens postkontor från 1873, och mer välbekant är husets hotellrörelse (Palace) in i modern tid. Modern tid innebar för fastigheten kort efter att rivningslovet beviljades 1975. Upplysningsvis kan nämnas att byggnadsnämndens beslut togs med en enda rösts övervikt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.