Trävaruhandlare Gottfrid Andersson med familj, hustrun Teresia f. Johansson och fyra barn: Harriet Anna Terese som sitter på bordet, Sven Gösta Gottfrid, äldsta dottern Signe Vera Alica och Ingrid Margareta i faderns knä. Gottfrid var delägare i Varbergs Träförädling, grundad 1933, tillsammans med fabrikör Karl J. Nilsson och grosshandlare Noak Johansson.
Från 299 kr
Vintern 1986 dokumenterade Östergötlands museum miljön vid Bergs Träförädling i nämnda tätort någon mil norr om Linköping. Platsens byggnader kan väl inte med bästa vilja ansetts haft några högre kulturhistoriska värden. Sannolikt var det ortens uppskattning med en förväntad exploatering som avgjorde förättningen. Men brådskan att skapa minnen var denna gång förhastad. Ännu i skrivande stund år 2025 är miljön intakt, om än i ett mer nedgånget intryck.
Sösdala Torvförädling AB, STF lok.
Ängebacken Såg och AB Torvförädling
Odaterat porträtt av Carl Axel Agerholtz som bär 1860-talets prägel. Född i sörmländska Länna 1825 inflyttade han efter en tid som bokhållare vid Forssjö bruk till Norrköping för tjänst som kassör vid Motala Verkstads verksamhet. Vidare innehade han samma tjänst vid Norrköpings Träförädlings AB. Agerholtz framlevde sitt liv som ogift men öppnade under många år sitt hem för en äldre syster och hennes dotter.
Statens hantverksinstitut ordnade i samverkan med Sveriges sågverksägare en tvådagars kurs i virkessortering. Kursen hölls i Linköpings träförädlings lokaler. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Anställda vid Ängebacken Såg och AB Torvförädling
Kvart i 6 på kvällen den 1 augusti 1889 hörde linköpingsborna plötsligt domkyrkoklockorna ringa för brandlarm. Brand hade utbrutit i Linköpings Träförädlings övre fabrik och innan natten var till ända hade elden spridit sig över hela fabriksområdet och även raserat Linköpings Gjuteri. De bägge industrierna var två av Linköpings största och som före branden tillsammans erbjudit omkring 150 personer arbete. Den medfarna bilden visar resterna av just nämnda gjuteri.
Träförädlings AB i Linköping. Exteriör av de nya fabriks- och kontorsbyggnader som uppfördes efter branden den 1:a augusti 1889. Längst till höger den nya gjuteribyggnaden. Bakom den höga porten skymtar en del av det strax före branden uppförda ångpannehuset med sin höga skorsten. Till vänster härom synes taket och en liten del av väggen till "Lingköpings Ångsåg" med tillhörande skorsten. I förgrunden Statens Järnvägars bangård samt en smal remsa av Järnvägsparken. Foto taget från dåvarande "Järnvägshotellets", numera "Park Hotels", översta altan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.