Till vänster huvudbyggningens högra spetsiga sadeltak. Kalkstenshuset i mitten tvättstuga. Till höger grishus av sten, en mycket gammal byggnad, bl.a. synlig på karta 1815. Taket är täckt med torv med flis i takfoten, under torven halm. Över hela torvtaket senare tegel.
Från 299 kr
Ark med tre monterade foton och text: "a. Kyrkan sedd snett framifrån. Kyrkans bredd med torven är 9 á 10 m. b. - c. b. visar torvväggen till vänster om ingångsdörren och c. till höger om dörren. Torv i kileteknik = Klömbruhnaus. Snittutorv. Strengir = det plana lagret mellan vinkeltorven."
Risholmens mosse omkring 1935. Främre raden från vänster: Gustav Antonsson, Holger Antonsson, Erik Andersson och John Karlsson. Bakre raden från vänster: Werner Palmqvist och Gustav Lindgren. I vanliga fall var de 3 stycken som arbetade med torvupptagningen. Ibland behövdes extra arbetskraft, till exempel när det låg ett lager med strötorv över "torven", som skulle tas bort först.
Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av militärer och två kvinnor stående runt ett bord. Längst bak står Greger Falk. Kvinnan bakom bordet är syster Maja. Kvinnan i förgrunden är kanslirådet Ruth Hülphers. Till höger om henne står tolken Gustaf Sundén.
Äspereds sn. Sundholms slottsruin. Sundholmen, slottsruin på en ö i sjön Tolken i Äspered, Västergötland, känd som sätesgård från 1300-talet. Ett medeltida stenhus i korsform utvidgades av Per Brahe d.ä. på 1500-talet till en kvadratisk renässansborg med källare och två våningsplan. Godset indrogs vid Karl XI:s reduktion, och slottet brann1706. Ruinen utgrävdes 1934-36.http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=318939
Fisket hade stor betydelse för Tvärredsborna. Socknens gränser går i öst i Åsunden, i söder i Yttre Åsunden och i väst i Tolken. Det finns fisk i tolv insjöar och ett par kvarndammar. I Alhammar finns ruinen efter en strandbod. Georg Tholander med fru Karin, Stommen. Sannolikt före 1930.
Masse har förevigat denna enkla källare, som byggnadshistoriskt är mycket märkvärdig. Det här sättet att bygga ett stort tak på en låg stengrund och med ingång mitt på gaveln är en kvarleva från den äldre järnålderns kämpgravshus! Det är helt enastånde att byggnadsskicket levt kvar så länge. Kämpgravshusen kunde också ha torvtak som här. Man kan undra vad det var för något under som bar torven och om det var tätt och höll sig frostfritt? På taket sitter en ventil.
För att kunna bryta torven har man varit tvungna att spänna för hästar i trespann. Den äldre mannen är Johan Petter Karlsson, 64 år när bilden togs. Den yngre mannen som har tömmarna och troligen kör vändplogen är sannolikt sonen Karl Johan, 25 år. De bodde på Kauparve, parten intill Käldvägen, se bild nr 5. Bilden är tagen i ett öppet mycket flackt landskap, vilket bara kan vara markerna mot Lausviken eller Lausmyr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.