Porträttfoto av Viljo Heikkinen, finsk frivillig under finska vinterkriget. Bild från F 19, Svenska frivilligkåren i Finland, 1940.
Från 299 kr
Porträttfoto av Matti Heltanen, finsk frivillig under finska vinterkriget. Bild från F 19, Svenska frivilligkåren i Finland, 1940.
Simmaren Björn Borg i vattnet.
F6 Karlsborg. Flottiljens första flygplanstyp, det lätta bombplanet B4 Hawker Hart. Denna bevarade B4:a ingick i den svenska frivilliga flygflottilj F19 som under vinterkriget mellan Sovjetunionen och Finland 1939-1940 deltog under några krigsmånader i Nordfinland. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Livräddningsstationen i Särdal samt livräddningsbåten uppdragen på land med manskap och två hästekipage framför. Till höger skymtar en kvinna med ett litet barn, i övrigt endast män. Särdals Livräddningsstation byggdes 1908 genom Sveriges allmänna sjöfartsförenings försorg, och betalades genom donationer. Under en septemberstorm 1903 förliste många skutor och sjömän drunknade, vilket påkallade behovet hos kustborna av kunna hjälpa de nödställda. Sommaren 1908 hämtades roddlivbåten OTTO STENBERG i Halmstad och den 28 oktober 1908 stod Särdals Livräddningsstation färdig och invigdes i samband med en stor övning med stationens frivilliga personal. 1957 var anläggningen otidsenlig och skänktes av Svenska Sjöräddnings Sällskapet till Harplinge Hembygdsförening och blev museum för livräddning, sjöfart och fiske.
Porträtt av Henrik Vilhelm Leonhard Berzelius, sekundlöjtnant vid 3. infanteriregementet, danska armén. Tidigare underlöjtnant vid Jönköpings regemente I 12. Deltog som svensk frivillig i dansk-tyska kriget, död under striden vid Bertelsens gård i Kær den 29 juni 1864.
En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.
Kronanutställningen på Kalmar slott. Clas Johansson Uggla, född 1614 i Ölseruds socken i Värmland, död 1 juni 1676, var en svensk amiral och friherre. Han deltog som frivillig i danska kriget 1644 i den av riksrådets Klas Fleming kommenderade flottan. 1658 förde han befäl på skeppet Carolus IX under slaget i Öresund. Han befordrades 1660 till amirallöjtnant. Uggla deltog som amiral i slaget vid Ölands södra udde 1 juni 1676. Efter att flaggskeppet Kronan tidigt under slaget kantrat, exploderat och sjunkit med flottamiral Lorentz Creutz, blev Uggla styrkans högste befälhavare. Hans fartyg Svärdet tvingades dock gira undan det flytande vraket av Kronan och skildes efter manövern från den övriga svenska styrkan. Svärdet omringades snabbt av danska och nederländska fartyg och utsattes för kraftig beskjutning under närmare två timmar. Skeppet antändes senare av en nederländsk brännare och sjönk med förlust av nästan samtliga ombord, inklusive Uggla. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Troligen skarpskyttar vid 1900-talets början. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg men snart spreds rörelsen över landet. vid tiden för första världskriget hade dock intresset svalnat och skarpskyteföreningarna omvandlades till sportskytteklubbar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.