'Stör fångad i Nordsjön: :: :: Närbild på huvud, sett underifrån, gällock, skäggtömmar och mun. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6029:1-12. Se även fotonr. 6028.'
Från 299 kr
Två jägare, Anton Antonsson och Rolf Halltorp, står i en skogsbacke med nedlagt byte; ett rådjur som hänger på en stör mellan männen.
Vägstation R9, Lidköping. Förrådsbyggnad. I bakgrunden garagebyggnaden och kontorsbyggnaden. Mellan byggnaderna lastningselevator (skopelevator), luttunna, plogsfäste för sidoplog. Täckdikningsrör, stör till snöskärmar.
Det är lite svårt att förstå vad Masse var ute efter i det här skräphörnet? En fallfärdig bod med en hög stör till tunar till höger. Se Bild 1057.
'Stör fångad i Nordsjön: :: :: Helbild, stören liggande på träpall, sedd framifrån. Huvud med skäggtömmar. Längsgående rader med pansarliknande benplattor synliga. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6029:1-12. Se även fotonr. 6028.'
Johanna Andersdotter och Alexander Andreasson, Höghult, Drängsered. Bilden är tagen utomhus. Man har hängt ett stycke tyg över en stör som bakgrund för fotograferingen. Till vänster i bild syns en ekonomibyggnad.
Salmeniiska huset på Saläng. Huset låg på nuvarande tomten Gustav Adolfsgatan 37. Handlare Salmenius hade huset som sitt "nöje" att umgås i med vänner, lång från stadens hank och stör.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Långö 1:5. Hus nr: 091C3007. Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet: god. Material: trä. Övrigt: ligger vid sjön, fullt synligt men stör ej. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Inseros 1:40. Hus nr: 301D1027. Benämning: permanent bostad. Kvalitet: god. Material: eternit, puts. Övrigt: stör anblicken av sjön på ett markant sätt. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Stör tog man av ene, i nödfall av grangrenar. Stören skulle kares, dvs barken skulle huggas av på minst tre håll och sedan skulle stören spetsas och ställas upp för torkning med den spetsade ändan uppåt. Här står Fäi-Jakå och karar staur bakom ladugården en solig aprildag. Egentligen borde han ha gjort det här arbetet tidigare, så här dags var det tid för vårbruket. Och ännu har han mycket stör att ta hand om, det ligger en stor hög okaren staur bakom honom. Ovanför porten skymtar den ruckliga väderkvarnen.
Hallsarve Hans och Oskar Karlsson, far och son, sätter upp stör. De gör hål för stören med varsin janstaur, spett, och kör sedan ner stören och trampar till runt den. Det är något oklart var de arbetar, men det kan vara Sunnkörke i bakgrunden, se Nr 210.
Till varje fiskeläge förr hörde en inhägnad garngård, också benämnd braidning eller gistgard. Här hängde man främst upp strömmingsgarnen på tork efter fisket. Stör med självvuxna eller iborrade grenklykor stod i rader. I klykorna la man stänger, över vilka garnen hängde från störrad till störrad. Här ses garngarden vid Nabbu med strandbodarna i bakgrunden. Till höger ses en av lysarstängerna, inseglingsfyrarna.
Sceneriet visar en liten ubåtsflotta som ligger i hamnen i Kiel och utrustas för en fjärd. Den del män rör sig på fartygen, många luckor stör öppna, en torped lastas ombord och ammunition ligger på däck. I bakgrunden syns signaltornet "Marinesignalturm Kiel".
Nödinge socken. Bönkrake. Krake: stör med gröda upphängd för torkning. Krakstören är ofta försedd med krakstopp, en tvärslå som hindrar den krakade grödan att vila på marken. Upphängning av grödan på krake, krakning, tillämpas numera mest för hö, eftersom praktiskt taget all stråsäd och även fröodlingar av olika slag skördetröskas.
Krake: stör med gröda, upphängd för torkning. Krakstören är ofta försedd med krakstopp, en tvärslå som hindrar den krakade grödan att vila på marken. Upphängning av grödan på krake, krakning, tillämpas numera mest förhö, eftersom praktiskt taget all stråsäd och även fröodlingar av olika slag skördetröskas.
Nödinge socken. Ärtkrake. Krake: stör med gröda upphängd för torkning. Krakstören är ofta försedd med krakstopp, en tvärslå som hindrar den krakade grödan att vila på marken. Upphängning av grödan på krake, krakning, tillämpas numera mest för hö, eftersom praktiskt taget all stråsäd och även fröodlingar av olika slag skördetröskas.
Dokumentation av Liljeholmens stearinljustillverkning. Laboratoriet. Sottestskåpet. Genom den runda glasrutan ser man ett ljus under test. Från sidan regleras luftstötar som stör lågan och framkallar eventuellt sot i förbränningsgaserna. Sotet samlas på ett filterpapper i toppen på skåpet. T v. manometer för kontroll av lufttrycket.
'Teckning av skalle hos broskfisk och av skalle hos Chimaera monstrosa Linnaeus (havsmus) samt skalle hos Acipenser sturio Linnaeus (stör). Latinska namnen på organens delar utsatta. :: Bläckanteckningar och anteckning ''Bild 3'' på ett exemplar. :: :: ''Fotografier använda vid dissektionskursen våren 1928'' . :: Avfotograferade teckningar på skelett och organ. :: På baksidan av vissa står det Kerstin Nyblén :: V.T.-18 :: ur bok'
'Monterskåp med diverse preparat och avgjutningar av fiskar, i glasburkar i fiskgången. :: Dörren längst till vänster är monter nr. 341: :: Andra hyllan ovanifrån: Skedstör Pi.ex. 1672 :: Hyllan längst ned: Stör Pi.su. Nr. 616 :: :: Dörren i mitten är monter nr. 342: :: Hyllan längst ned: Semionotid Pi.ex. 1635. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7120 med diverse bilder från Hans Lohmander.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.