Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" 1981. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Från 299 kr
Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" 1980. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" i september 1980. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Barnens Dag firas med en barnparad. Här kommer figurer ur sagan om Peter Pan. Mycket publik har samlats, på Stora torget, för att se på.
Sagan om pannkakan. Handdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
Sagan om pannkakan. Stavdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
Gefle Ångväfveri Aktiebolag startade 1862 och 1878 flyttade företaget till Åkargatan En ny modern byggnad stod klar 1918 1927 och 1934 byggdes det ytterligare ut 1958 var sagan slut Södra Kopparslagargatan Gävle Ångväveri AB
Gävle Ångväveri AB, Reklamteckning Gefle Ångväfveri Aktiebolag startade 1862 och 1878 flyttade företaget till Åkargatan En ny modern byggnad stod klar 1918 1927 och 1934 byggdes det ytterligare ut 1958 var sagan slut
Notering på korte: Nog är det bra vid brasans sken. När kvällen blir lång och stormen far i björkens gren och sagan är i gång. Men på en ärlig vinterdag ute i det fiia längtar jag.
Föreställning av "Den förtrollade fisken" i TBV:s lokal d. 27/9 1981. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om den förtrollade fisken är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av sagan ”Fiskaren och hans hustru”. Den gick som dockföreställning under året -81 till början av -82 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal. Den handlar i korthet om en fiskare som en dag får upp en förtrollad flundra på kroken. Fiskarens hustru begär då att fiskaren ska be flundran att förvandla deras fattiga koja till en nätt liten stuga. Flundran uppfyller önskningen, men hustrun vill snart ha mer och mer och blir med tiden både kejsare och påve. Till sist önskar hon sig för mycket.
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders- och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England (jämför Sigurdsristningar). Inskriften lyder: siriþR kiarþi bur þosi muþiR alriks tutiR urms fur salu hulmkirs faþur sukruþar buata sis. Vikingatida svenska runor används, 'bro' stavas 'bor'. En ordagrann översättning lyder: "Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make." Tillkomsttid, cirka 1000 e.kr. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.