Tändsticksetikett från Jönköpings tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhets-tändstickor, importado por Schwartz Y Cia"
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Jönköpings tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhets-tändstickor, J.W.T."
Tändsticksetikett från Jönköpings tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhets-tändstickor, paterson, Simons & Co, Singapore."
Tändsticksetikett från Jönköpings tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhets-tändstickor, Importado por Schwartz Y Cia"
Tändsticksetikett från Oskarshamns Tändsticksfabrik,"Paraffinerade Säkerhets-Tändstickor utan Svafvel och Fosfor."
interiörer
Rumsinteriör, tre personer. En kvinna med ett spädbarn i knät sitter med en större pojke i en s.k. "inventionssoffa". Lars (givaren) känner inte igen henne eller pojken med säkerhet, men när Maria Wistrand nämner att det i lådan med glasplåtar fanns en lapp med namnet "Börje Ramqvist" säger han att bilden skulle kunna föreställa hans faster hans faster Elin som var gift med byggmästare Gösta Ramqvist. Hon var samtidigt sjuksköterska och föreståndarinna för ålderdomshemmet i Västerås. I sånt fall är den större pojken hennes son Börje Ramqvist och spädbarnet hennes son Gösta Wilhelm. Lars (givaren) kollar i sin släktbok och berättar att Börje var född 1912 och Gösta Wilhelm 1915. Den lille dog dock redan 1917 alltså skulle bilden vara tagen någon gång mellan dessa årtal, troligen närmare 1915 eftersom barnet bär dopdräkt.
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Makarna Emil och Ingeborg Kjellberg med barn och bekanta vid parets sommarviste Åhyddan invid Stångån strax norr om Linköpings stad. Från vänster ser vi fru Ebba Rosander, gift med redaktör Nils Bierke och rimligtvis är barnet i hennes famn makarnas förstfödda dotter Elsa. Därefter följer makarna Kjellberg med flickan Sigrid Leonora Matilda intill sig. Flickebarnet är äldsta dotter till Johanna Matilda Lundqvist som är iförd mörk kjol och har sin yngre dotter Stina Augusta Henriette invid sig. Johanna Matilda är gift med kamrer Leonard Waldemar van der Kodde och makarna bor vid tiden för bilden i en våning i hörnet av Sankt Larsgatan och Linnégatan. Kvinnan bakom det runda bordet är Christina Andersson, mångårig hushållerska hos den radikale tidningsmannen Isidor Kjellberg och vidare hos sonen Emil med familj. På bordet sitter makarna Kjellbergs förstfödda dotter Vera. Ynglingen till höger tolkas genom påskrift heta Erik Unman, men har inte med säkerhet kunnat identifieras.
arkitektur, i staden
Tändstickor. Säkerhets och fosfortändstickor av Fredriksdahls välkända fabrikat, säljes i parti och minut billigt hos handlanden Knut Löfberg. Kalmar i mars 1880
Filmarna förevigar vaktparadens på Slottets borggård i fågelperspektiv från taket på Storkyrkan. För säkerhets skull fick två medarbetare hålla fast stegen medan filmaren handvevade kameran.
På Skansen bredvid Skånegården har ett indianläger byggts upp för att fira Barnens Dag under temat Vilda Västern.
"Jan Lindström, Lindomebo ute i svinkylan på en träningsrunda. Bortåt tre mil avverkar han under ett pass. För säkerhets skull bör han lägga rutten på behörigt avstånd från bank och postkontor. Träningsmunderingen liknade mest av allt en rånares." Rävekärr i Mölndal, år 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.