Vykort med motiv över hamnen och passagerartrafiken i Sundsvall.
Från 299 kr
Vykort med motiv över Stockholmsbryggan och passagerartrafiken i Sundsvall.
S/S Ejdern har lagt till vid bryggan i Sandvik en sommardag 1902. Vid tiden hade sommarvillor börjat uppföras på orten. Fabrikörer, handlare och andra linköpingsbor med ekonomiska möjligheter önskade ett sommarliv för sin familj och vänner. Färden mellan staden och Sandvik gick helst båtledes och efterhand skapades ekonomi för passagerartrafik. S/S Ejdern var byggd 1880 på Göteborgs Mekaniska Werkstad. Från 1898 och några år in på det nya seklet gick hon i trafik på Roxen.
Passagerarfartyget Kinda görs redo för färd från Linköping söderut på Kinda kanal. Ännu är hon förtöjd i hamnen invid Nykvarns sluss. Fartyget var byggt i Söderköping redan 1872 och gick en första tid som lastfartyg under namnet Björkfors N:o 1. Omkring år 1890 fick hon ny ägare, modifierades för passagerartrafik och erhöll sitt nya namn. Det är även där eller kort efter vi får söka bildens datering. I bakgrunden ses Nykvarns Bindgarnfabrik med kontor och arbetarbostäder.
Tågfärjan "Deutschland" Trafikerade färjerutten mellan Trelleborg och Sassnitz under svenskt ägande Byggd 1909 på Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-Bredow i Polen. 113,80 meter lång, 2.882 brt, 16,5 knop, 160 meter spår. Överlämnades 1946 till Sovjetunionen, omdöptes till Aniva och gick i passagerartrafik på Ochotska sjön med Vladivostok som hemmahamn. Hon skrotades 1956. Sommaren 1945 sändes även större delarna av de tyska ockupationsstyrkorna i Norge hem till Tyskland med tågfärjorna Deutschland och Preussen från Trelleborg till Travemünde.
Tågfärjan "Deutschland" Trafikerade färjerutten mellan Trelleborg och Sassnitz under svenskt ägande Byggd 1909 på Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-Bredow i Polen. 113,80 meter lång, 2.882 brt, 16,5 knop, 160 meter spår. Överlämnades 1946 till Sovjetunionen, omdöptes till “Aniva” och gick i passagerartrafik på Ochotska sjön med Vladivostok som hemmahamn. Hon skrotades 1956. Sommaren 1945 sändes även större delarna av de tyska ockupationsstyrkorna i Norge hem till Tyskland med tågfärjorna Deutschland och Preussen från Trelleborg till Travemünde.
Ljungby - Feringe flygplats, en mindre flygplats belägen 13 km nordost om Ljungby. Feringe var på 1930-talet betesplats för traktens får, men kom att utnyttjas som reservlandningsplats för trafikflyget Stockholm/Bromma-Malmö/Bulltofta. Det var ett flertal gräsytor utmed flyglinjen som kunde utnyttjas om vädret plötsligt blev för dåligt för fortsatt flygning - dåtidens "trafikflyg" flög enligt VFR-princip. Flygplatsen saknar reguljär passagerartrafik och godstrafik. Näringslivet i regionen har egna flygplan stationerade på flygplatsen. Taxiflyg förekommer också. Flygplatsen används dock främst av sportflyg, segelflyg och fallskärmshoppare. Feringe flygklubb, Feringe segelflygklubb och Smålands fallskärmsklubb har sin bas på flygplatsen. Flygplatsen har under större delen av sin existens ägts av Ljungby kommun, men från och med 1 juli 2004 ägs flygplatsen av Feringe flygklubb.
Nykvarns värdshus omkring förra sekelskiftet. Värdshuset anlades 1843, främst för att tjäna resande på Göta kanal till och från Linköping. När senare Kinda kanal tillkom ökade behovet yttermera av utskänkning och anläggningen blomstrade. Nykvarn blev även under det senare 1800-talet betydelsefull för stadens nöjesliv av en mer folklig karaktär. En bit in i det nya seklet hade passagerartrafiken till sjöss vikit till tågets fördel. Värdshusets verksamhet lades ner 1906.
Ritning. Examensarbete. Avkopplingsvagn. Konstfackskolan. "Framtiden måste höra järnvägen till". En vitaliserad järnvägstrafik skulle ta bort överbelastningen på landsvägsnätet, minska bilolyckorna och låta folk äta, läsa, konversera under resan: det infantila sittandet på vägbanan timme efter timme kunde ju bara hypnotisera den första gulaschgenerationen bilister. Förnuftet skulle snart bli tillgängligt för argument, men då måste SJ förbättra sin produkt och lära sig sälja." En livlig debatt har på sistone pågått för att öka passageraretrafiken på järnvägen även i fråga om medel och fjärrdistanta sträckor. Många vettiga synpunkter har kommit fram men hittills har Statens Järnvägar av ekonomiska skäl tvingats att i allt för stor utsträckning glesa ut eller lägga ned persontrafiken på många sträckor. Och biltrafiken bara ökar och ökar med ökat antal olyckor och miljöförstöring som följd. Därför har jag frestats att med mitt examensarbete göra ett inlägg i debatten. Jag har valt att göra en vagn avsedd att föras i långtgående tåg och som ger möjligheter till olika slags aktiviteter, vilka gör resan trivsam och lättare och därigenom mer attraktiv. Jag har kallat vagnen "avkopplingsvagn".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.