Nykroppa masugn, Värmland. Exteriör.
Från 299 kr
Järnvägsbygge linjen Nykroppa - Hornkullen. Triangelspår. Riktning mot Nykroppa.
Vy över Järnverket i Nykroppa.
Järnvägsbygge linjen Nykroppa - Hornkullen. Triangelspår.
Nykroppa Järnvägsstation. Statens Järnvägar, SJ K 699.
Del av gamla hyttan i Nykroppa.
Till höger: Järnvägsbygge linjen Nykroppa - Hornkullen. Triangelspår. Till vänster: Bergslagsbanan.
Järnvägsbygge linjen Nykroppa - Hornkullen. Triangelspår. Nybyggd bro över Gammelkroppavägen.
Vy över Nykroppas järnverk.
På skolresa i Filipstad med besök i Nykroppa valsverk och Persbergs gruva. Inkvarteringen var ordnad i en lada i Kalhyttan strax utanför staden, och maten intogs på Stadshotellet. Lärare: Sven Flodén. Fotot märkt 6. Filipstad 2/6 1939.
På skolresa i Filipstad med besök i Nykroppa valsverk och Persbergs gruva. Inkvarteringen var ordnad i en lada i Kalhyttan strax utanför staden, och maten intogs på Stadshotellet. Lärare: Sven Flodén. Fotot märkt 6 Kalhyttan 2/6 1939.
Ester Löfgren i Linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Dotter till predikant Johan Edvard Löfgren och hustrun Kristina Lovisa Johannesdotter. Från 1916 var familjen bosatta i Finspång, inflyttade från Rättvik. I december månad 1920 flyttade Ester till Karlsborg för tjänst som småskollärare, varför porträttet bör placeras under hennes tid i Finspång. Efter att ha brutit upp från Karlsborg 1922 kom hon större delen av sitt liv att vara bosatt i Nykroppa, Värmland. Vid 63 års ålder gifte hon sig där med pensionerade järnvägsförmannen Johan Gustav Sundberg. Äktenskapet kom att vara i närmare 20 år. Som änka flyttade hon till Malmö, som blev hennes vistelseort till sin bortgång 1990.
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.