Onsala 82:1
Från 299 kr
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Ritningar till en ny kyrka hade upprättats. Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde dock 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar, som gjorde ett uppehåll i Väckelsång på sin färd till Karlskrona.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Omkring år 1920 togs den här bilden av ett så kallat putsarelag på LSSJ. Fru Allida Sjöberg har tagit bilden, då boende i Källby. Hennes far ses som tvåa från vänster. Det gällde på den tiden att hålla järnvägsbanken ren och fri från ogräs och därför sändes regelbundet putsarelag ut för att rensa upp. Laget arbetar här på sträckan Vinninga - Skara under ledning av banmästare A. Skog i Skäggatorp. På bilden ses från vänster: Johan Svensson, Österbäcken, Händene. S.G. Fred, Fredsborg, Händene. Albert Karlsson, Ekåsen, Hasslösa. Johan Gustavsson, Nya Ledet, Hasslösa. August Skog, Skäggatorp.
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Vy vid Räcktjärv station. Håll- och mötesplats, öppnad 1910 12-01. Bispår till Räktjärvs hamn . Från Räktjärv station gick ursprungligen en ca kilometerlång sidobana åt norr till Räktjärvsänden vid sjön Räktjärv. Vid Räktjärvsänden fanns hamn och en mindre expeditionsbyggnad med godsbod och väntrum. Ångbåtstrafik var anordnad mellan Räktjärvsänden och Överkalix i samtrafik med järnvägen under den isfria tiden av året."Trafiken upphörde efter ett fåtal år i och med att landsväg byggdes till Överkalix. Räktjärv förlorade sin kontakt med järnvägen genom en linjeomläggning 1986. Med början vid km 1225,3 drogs den nya linjen i en rakare och 1300 m kortare sträckning söder om den gamla." Enligt www.banvakt.se
Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.
Njurunda 1150
Njurunda 1026
Njurunda 442:1
Storänget
Njurunda 1054
Njurunda 229:1
Njurunda 1142
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.