Bärgningsförsök av flygplan B 18B nummer 18172, Röd David i Härnösands hamn med isbrytaren Ymer efter nödlandning på isen den 10 februari 1946.
Från 299 kr
'Bildtext: ''Lakeryssjor, på isen.'' :: Vy med grupp människor, 4 vuxna män och kvinnor och 1 barn stående vid hål i isen. 1 man håller i en ryssja. Invid kvinnan 1 hund. I bakgrunden 2 sparkstöttingar. Vy med snöklädd mark och i fonden hus. Kläder. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5256:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Bärgningsförsök av flygplan B 18 på isen i Härnösands hamn efter flygning i hårt väder i februari 1946. Folksamling och militär personal vid flygplanet. I bakgrunden syns lyftkran. Vy från sidan.
Bärgningsförsök av två flygplan B 18 på isen i Härnösands hamn efter flygning i hårt väder i februari 1946. Folksamling och militär personal vid flygplanen. I bakgrunden syns lyftkran.
Två bärgade flygplan B 18 ligger på kajen i Härnösands hamn efter nödlandning på isen den 10 februari 1946. Motorerna har demonterats. I bakgrunden syns en lyftkran som användes vid bärgningen.
Flygtekniker och flygvapenpersonal samlade vid bärgat flygplan B 18 på kajen i Härnösands hamn efter nödlandning på isen den 10 februari 1946. Motorerna har demonterats. I bakgrunden syns en lyftkran som användes vid bärgningen.
Flygtekniker samlade vid bärgat flygplan B 18 på kajen i Härnösands hamn efter nödlandning på isen den 10 februari 1946. Motorerna har demonterats. I bakgrunden syns en lyftkran som användes vid bärgningen.
Flygtekniker jobbar med demontering av bärgat flygplan B 18 på kajen i Härnösands hamn efter nödlandning på isen den 10 februari 1946. I bakgrunden syns en lyftkran som användes vid bärgningen.
Vega, porträtt, fotografi, photograph@eng
Svenska Spetsbergsexpeditionen 1928, band 2. Band 2 av 5 dokumentationsalbum från svenska Spetsbergsexpeditionen år 1928, där Umberto Nobile och besättningen på luftskeppet Italia räddades. 49 fotografier monterade på 27 albumblad. Motiv: Räddningsexpedition av Umberto Nobile, lägret vid det kraschade Italia-fartyget; Einar Lundborgs strandad på isen, tillbaka i lägret efter räddning. Personer, flygplan, natur, omgivningar, mm.
"Jättesten på Rossö. Jättestenen ligger ensam på sluttningen mot sjön. Varför den har fått detta namn beror på en gammal sägen om jätten Rossö. Det var nämligen två jättar som bodde på var sin sida om sundet och en vacker dag så kommo de i luven på varandra och det slutade med att de kastade sten över sundet. Denna sten, är som det heter, kastad rätt över sundet och som det synes rätt så långt upp på land. Det lustiga med historien är att precis rätt över sundet ligger en sten lika ensam som denna och ungefär lika stor, så att den eller de som har satt ihop denna historia tycks nog ha demonstrerat den rätt så bra. Dessa stenar har narturligtvis blivit flyttade av isen när Sveriges skridjökel gick fram. Här har jag emellertid krånglat mig upp och satt mig på stenen när min kamrat tog filmen."
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
'Monterad häger. :: :: Text till bilden: ''Hägern, en lika ståtlig som storväxt vadare, är likasom största antalet af dem en en fogel, som lemnar oss om hösten och först återkommer, då isen smält. Han söker sin föda i vatten af fisk och andra vattenkräk. Der står eller vadar han tidt och ofta upp öfver hälarna och är en särdeles skicklig fiskare. Han bygger sitt bo i skogshult högt upp i trädens kronor, hvarest man då oftast träffar många par t.o.m. i samma träd. Deri liknar han således äfven den s.k. råkan, hvilken ock bildar stora kolonier. Mellantåns klo, som invändigt är kamlikt tandad, utmärker detta slägte, som räknar ett stort antal arter både i gamla och nya verlden. Den starka böjningen på halsen är ock egendomlig, men framförallt är denna fogel i flygten nästan oigenkännelig, emedan den derunder håller halsen så tillbakadragen, att, om ej de långa benen röjde honom, man lätt skulle anse honom för en örn eller dylikt.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.