Vardagligt ögonblick från Ågatan i Linköping.
Från 299 kr
Interiör från landshövding Gustaf af Ugglas personliga rum i Linköpings slott. Enligt påskrift från perioden 1859-1867, vilket korresponderar med landshövdings tid i slottet tillika länsresidens sedan 1796.
Miljöbild från Grensholms egendom. Omkring 1895.
Från det tjugonde allmänna svenska lantbruksmötet i Norrköping 1906. Lantbruksmöten till landets gagn hade på nationell nivå hållts sedan 1846. Med tiden blev det brukligt att man i samband med dessa även anordnade anslutande industriutställningar. I Norrköping avlöpte således parallellt en mer omskriven Konst- och industriutställningen vid Syltenberget. Lantbruksmötet var förlagt till ett område i stadsdelen Söderstaden i norr i direkt anslutning till Södra Promenaden.
Nykvarns värdshus uppfördes 1843 för att främst möta resande till Linköping via Göta kanal. Anläggningen kom med tiden att få en bredare användning som allmänt nöjesetablisemang för linköpingsborna. Det iögonfallande trapphuset tillkom i samband med att ny arrendator tillträdde 1879. Verksamheten upphörde 1906, efter siste arrendator avlidit och kort därpå revs byggnaden.
Matteuskyrkan i Folkparken vid Norra promenaden. Kyrkan är uppförd i nygotisk stil och ritades av arkitekt Helgo Zettervall, uppförd under åren 1887-1892. Invigningen skedde den 8 maj 1892 i närvaro av dåvarande biskopen i Linköping, Carl Alfred Cornelius.
Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 och I 5. Bilden från 1921 visar del av I 4 kort före färdigställande.
Interiör från Linköpings slott. Enligt påskrift från perioden 1859-1867, vilket korresponderar med landshövding Gustaf af Ugglas tid i slottet tillika länsresidens sedan 1796.
Det så kallade Kapellet vid Grensholm. Ursprungligen senmedeltida huvudbyggnad med källarvåning av gråsten och en hög övervåning av tegel under mansardtak. Sedemera omvandlat till kapell. Här omkring 1895.
Präktiga tjurar och en och annan våghalsig ryttare vid Allmänna svenska lantbruksmötet i Norrköping 1906.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. Bilden är inte exakt daterad.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Bilden visar vad som får tolkas utgjort överstens arbetsrum. Här omkring sekelskiftet 1900.
Ett tidigt amatörfotografi av miljön vid Åls borgruin på Grenholms egendom. Foto omkring år 1900.
Från omgivningarna vid Grensholms slott. Bild från omkring 1895.
Från området av entrén till utställningsområdet för Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. I blickfånget industrihallen med plats för närmare 630 utställare.
Vy från entrén till utställningsområdet för Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. De flesta byggnader var ritade av arkitekt Carl Bergsten. I bakgrunden ses bland annat konsthallen där över 1 000 alster visades i drygt 25 salar.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden från 1921 visar del av I 5 kort före färdigställande.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Paret Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping under senare delen av 1896. Med sig hade de barnen Elsa, Per och Erik, varav de bägge äldre syskonen var födda i S:t Petersburg där faderrn tjänstgjort som militärattaché. Skälet till familjens ankomst till Linköping var Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgänadjärregementet. I april månad 1898 avancerade han till regementets överste och chef, och det var i det sammanhanget familjen flyttade från sin första adress i staden till stadsvåningen invid Drottninggatan. Genom levnadsbeskrivningar över dottern Elsa Brändström är det känt att makarna lät sina barn undervisas av både franska och tyska guvernanter. Bilden kan därför tolkas visa de äldre barnens studerkammare. Från väggen blickar kung Oscar II fordrande mot skrivborden. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.