Gudhems kungsgård.
Från 299 kr
Familjen Stenbeck, Gudhem.
Jokan Stenbeck. Patron på Gudhems kungsgård och Åkatorp.
Gudhems kungsgård. Ett brev, utfärdat av påven Alexander III på 1170-talet, utgör bekräftelse på Knut Erikssons jämte fleras gåva av Gudhems gård till klostret därstädes. Efter indragningen genom Västerås recess 1527 förvaltades godset som kronogods. År 1540 erhöll Per Brahe förläningsbrev på Gudhem med underliggande härader. Av drottning Kristina erhölls Gudhem år 1650 av översten vid Västgötska kavalleriregemente Lars Jespersson Cruus. Då han följande år upphöjdes i friherrligt stånd, skrev han sig Cruus af Gudhem. Vid Karl X I : s reduktion blev godset åter indraget till kronan och blev sedermera anslaget till majorsboställe och var så till 1877, varefter godset var utarrenderat. År 1914 förvandlades Gudhems kungsgård till remontdepå. Denna lades ned 1957 och godset blev åter utarrenderat.
Åkrar tillhörande Gudhems Kungsgård.
Gustafa och Johan Stenbeck.
Knupe, nu till Gudhems Kungsgård. Gånggrift nr 63: Sahlsltröms Gudhems härad.
Ungdomsporträtt av Direktör Gunnar Stenbeck född 1870 på Gudhems Kungsgård i Gudhems sn. Gunnar Stenbeck har till stor del bekostat utgrävningarna vid Gudhems klosterruin och hans urna finns placerad inmurad i ruinen. Foto 1902.
Gudhems kungsgård. Gudhem i början av 1900. Kusken heter Lång. Sigge och Alfrida Stenbeck med dottern Britta i vagnen. Damen vid hunden torde vara Sandra Karlsson.
Gudhems Kungsgård i början av 1900-talet. Kusken hette Lång. Sigge och Alfrida Stenbeck med dotter Britta i vagnen. Damen vid hunden torde vara Sandra Karlsson.
Gudhems Kungsgård under Sigge Stenbecks förvaltarskap. Bilden visar ett arbetslag vid ladugårdsbyggnaderna omkring 1900, då Sigge Stenbeck var förvaltare, en son till godsägaren John Stenbeck.
Gudhems kungsgård. Flickan W-heim Paul 1905-1906.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.