Enligt notering: "Skräddare (konfektion) 9-3-56".
Från 299 kr
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Elisabeth Hellström & C:is eftr.
Konfektionsindustri 6 april 1968
Utlänningar på Rapps brudar 26 januari 1966
Konfektionsindustri 6 april 1968 På Saléns konfektionsindustri AB visar en anställd kvinna hur man skär till för männen och kvinnan.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Män i arbete vid pressmaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Man i pannrum? Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. man som ritar upp och kvinnor som skär till byxor. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Göteborgsmagasinets personal vid kaffebordet år 1947. Butiken låg på Kungsgatan 18.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor i arbete vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Kontorspersonal i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Tillskärare i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Fotoalbum. Kirudds konfektionsindustri, Vänersborg.
AB G. Thulin Konfektionsfabrik på Hagmarksgatan, 1965-1967
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.