Kvissle. Kyrkoruin efter en liten stenkyrka bestående av långhus och smalare rakslutet kor. Kyrkan är påfallande trång (11 x 4,5 m invändigt), även triumfbågen är mycket trång. Ingångar har funnits både på korets och långhusets sydsida. sakrestian har saknats. I koret fanns grunden till ett altare. Sannolikt kan kyrkan dateras till 1200-talet
Från 299 kr
Stuga med två ingångar i Algusered, "mellersta gården norr om vägen". Algusereds gård. Dörrarna är försedda med så kallad "skunke/skonke", en inbyggd farstukvist med välvd öppning och som ofta har inbyggda bänkar längs sidorna. I förgrunden en stenmur med trappa och till vänster ett fågelbord.
Tre fotografier av folkskolan i Bråtås, Rolfstorp tagna vintertid. Byggnadens två ingångar har "skunkar", dvs grunda farstukvistar med bänkar längs gavlarna, med nyckelhålsformade öppningar. På två av bilderna står ett gäng pojkar i skunken på gaveln. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Högloftstugan kallad Vippentorpet i Ysby, Laholm. I mitten själva bostaden med spis, en ryggåsstuga, och på ömse sidor högre loft med ingångar även till stugan. En samling personer står framför stugan, en cykel står lutad mot fasaden och ett staket framför bostaden skyddar sannolikt en rabatt längs fasaden.
"Kalasfolk" i olika åldrar samlade framför en mycket långsträckt glasveranda med två ingångar. Bertha Engström (fotografens mor) sitter som tredje person från vänster. En man och fyra barn ligger främst, direkt på stenläggningen. Huset har en smal figursågad dekorlist under takfoten och ett litet takfönster mellan skorstenarna. Meddela oss gärna om du vet vad gården heter! (Bilden har diverse skador)
Fem män står vid en husgavel, där två ingångar med spegeldörrar finns. Tre av männen har blommor fästa vid kavajslagen och tre har fickur med kedjan fäst i västen. På husnocken sitter en flaggstång och bakom stugan ligger en stengärdsgård. (Bilden beskuren pga skador)
Grimmared, Kärskens. Tre kvinnor, två män och en yngling framför ett långt bostadshus med två likadana ingångar. Nära inpå huset står fyra lövträd som ett par av personerna lutar sig mot. Skärmtaken har figursågad dekor och dörrarna har fiskbenspanel av ålderdomligt snitt med stor smidd nyckelskylt. Stentrapporna är murade och taket är täckt med enkupigt tegel.
Brygg- och bakstuga med separata ingångar på kaptensgården Bränna 1 i Onsala. Notera att huset är vitmålat åt gården men troligen rödfärgad på gaveln. Gårdsytan är stensatt på typiskt vis för trakten. Mangårdsbyggnaden skymtar vit till höger och uppfördes 1832 av kapten A N Olsson med fru. Gården såldes 1870 till Onsala kommun för att bli ålderdomshem, men 1914 blev den åter privatägd.
Bostadshus nära Råö i Onsala. Huset har två ingångar till var sin bostad med trappor; den vänstra av sten, den högra med plansteg av trä. Vid var trappa står ett träd. Fasaden på vänstra och mindre delen av huset ser ut att vara rödmålad, medan fasaden på den högra antingen är omålad eller har nött färgning. (Se även bild G8883)
Nu i Västergötlands museums samlingar. Inv.nr:82261. Ryssja, passivt fiskeredskap av instängningstyp. Ryssjan består av en ledarm och en eller flera avsmalnande nätstrutarsom hålls utspända av ett antal ringar med minskande diameter. I nätstruten finns flera trattformade ingångar som fisken lätt passerar på väg in men som den har svårt att ta sig ut genom. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=297185
Den originellt tredelade porten till Winbladhs hus vid Klostergatan i Linköping. Gården har fått sitt namn efter makarna Magnus och Hilma Winbladh, som var dess ägare från mitten av 1800-talet. Varför gatuhuset försågs med tre ingångar är oklart, men faktumet har givit huset det alternativa namnet Treportshuset. På grund av ändrad gatunumrering hade gården i förstone adressen Klostergatan 24, sedermera Klostergatan 40. Upplysningsvis plockades huset ned år 1957 och flyttas till friluftmuseets Gamla Linköping.
Hamrånge kyrka. Invigdes 1854, ligger på en skogklädd höjd. Gamla kyrkogården är bevarad och omges av en låg kallmur. Tidigare fanns en hög rappad bogårdsmur med spåntak och ingångar med stigluckor. 1842 revs stigluckorna och ersattes av murade stenpelare och järngrindar. Gamla kyrkans klockstapel uppfördes 1649 på en höjd omkring 200 meter väster om kyrkan. 1850 revs stapeln. Strax söder om gamla kyrkogården ligger prästgården.
fotografi
Interiör från Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Stenåsa kyrka Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. Sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka.. Spår av en träkyrka påträfades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak. Tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.