Mansporträtt, sittande knästycke, trekvartsprofil. Okänd medlem av släkten Bergström. Lätt skadad ram av trä och gips, ornament i nyrokoko, svartlackerad; upphängningsögla av svart ripsband; ramen lätt skadad. 1850-tal. Nordiska museet inv.nr. 27057a. - Portrait of an unidentified man. Quarter-plate daguerreotype, 1850s.
Från 299 kr
Damporträtt, sittande knästycke, trekvartsprofil. Dagerrotyp / daguerrotyp, 1850-tal. Okänd medlem av släkten Bergström. Lätt skadad ram av trä och gips, svartlackerade ornament i nyrokoko; upphängningsögla av svart rips. Nordiska museet inv.nr 270575b. - Portrait of unidentified woman. Quarter-plate daguerreotype, 1850s.
På Kustsanatoriet Apelviken fick man en ny operations- och gipsavdelning 1933. Här arbetar gipstekniker David Larsson, "Gips-David", med en patient. Runtom står kollegor och en annan patient behandlas i bakgrunden.
Riksdagsjubileet 1935 500-årsminnet av Sveriges första riksdag. En man håller tal nedanför statyn av Engelbrekt (som är av gips). Bakom honom står några medeltidsklädda män och publiken. Repro för jubileumsalbum
Engelbrektstatyn, i originalutförande, anländer till Arboga på ett lastbilsflak. Två män lossar på repen. En lyftkran och flera män står i beredskap att lyfta ner statyn. Den Engelbrektstaty som avtäcktes under riksdagsjubileet var gjord i gips.
Den riktiga Engelbrektstatyn transporteras, på ett lastbilsflak, till sin placering intill entrén till Heliga Trefaldighetskyrkan. Några nyfikna tittar på. Den staty som avtäcktes i samband med Riksdagens 500-årsjubileum, 27 maj, var gjord av gips.
fotografi
Värnanäs herrgård. Förmaket i Övervåningen: Konsolbord, sengustavianskt, förgyllt. Sargen med snidad ornering. Skiva i porfyr. Krysset har på mitten en rektangulär platta, förgylld, på denna är placerad en hjort av mörkmålad gips, ett exemplar av den skulptur som ligger som krön på det av Jean Eric Rehn ritade myntskåp. Bordsur, sengustavianskt, av snidat trä, förgyllt och målat gulvitt, signerat "EURLING, STOCKHOLM".
'Monteringen av Göteborgs Naturhistoriska museums elefant, från Angola. :: :: Lermodellen delvis täckt med gips, gipsnegativet under konstruktion.Tygskynke över del av modellen, snabelpartiet för att hålla fukten. :: :: Fynddatum: 1948-12-04. Elefanten skjuten och monterad av David Sjölander. :: :: Elefanten finns utställd på Göteborgs Naturhistoriska Museum i däggdjurssalen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4576:1-18.'
Konstnären Carl Eldh vann tävlingen om vem som skulle få göra en staty över Engelbrekt, till Riksdagens 500-årsjubileum. Här står han på en stege och gör några finjusteringar. Denna staty är nämligen i gips. Orginalstatyn transporteras till Arboga den 20 november.
Som ett led i firandet av Sveriges Riksdag 500 år, har en staty av Engelbrekt just avtäckts. Järntorget är fullt av människor. Längst fram, på podiet, sitter medlemmar av den svenska kungafamiljen. Engelbrekt är gjord av gips. Den riktiga statyn anländer senare.
Engelbrektstatyn är avtäckt. Detta skedde i samband med Arbogautställningen och riksdagsjubileet 1935. (Engelbrekt är dock gjord av gips. Originalstatyn fraktades till Arboga senare under året). Medeltidsklädda män med fanor flankerar statyn. Observera människorna som klättrat upp på taket för att få bättre överblick.
'Montering av varg: :: Arbetet med gipsnegativet påbörjat, lermodellen för monteringen av vargen delvis klädd med gips. Sedd från sidan. I bakgrunden dragskåp och skåp med glasdörrar. I bakgrunden även skissen synlig. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6926:1-11: Konservator Åke Melin monterar den s.k. Mölndalsvargen, en ung varghane, som inkom till Göteborgs Naturhistoriska museum 1992-05-28. Coll.an: 14836. Montaget finns (06-06-21) i däggdjurssalen på Göteborgs Naturhistoriska museum.'
Publik på Järntorget i samband med Engelbrektstatyns avtäckande. (Statyn är gjord i gips. Den riktiga statyn levereras senare). Detta är ett led i firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. På podiet, framför statyn, står en mängd medlemmar av det svenska kungahuset. Vakter håller undan allmänheten. Till höger i bild ses Heliga Trefaldighetskyrkan. Detta är ett avfotograferat vykort. Enligt den vita texten, på vykortets vänstra nederkant, står det "Engelbrektsstatyns avtäckande". I den högra kanten står det "Foto" och "Ensamrätt: Hartmans kortförlag, Arboga"
Två bilder av "Syster Maja", kvinnohuvud i gips. Visad på Värmlands konstförenings utställning 1937. Sixten Nilsson (1911-1962), var verksam som skulptör, målare, grafiker och tecknare. Lärare i teckning och bildhuggeri vid Karlstads yrkesskola. Studerade vid Académi Scandinave i Paris för bland annat Despiau 1935, vid Konsthögskolan i Stockholm för Nils Sjögren 1936-40 och vid Escuela Superior de Bellas Artes de San Jorge i Barcelona 1952-53. Studieresor till Norge, Frankrike och Spanien. Han är främst representerad i Karlstad bland annat med bysten över K. M. W:s grundare G. A. Andersson på Hagatorget och på Värmlands museum. Källa: Svenskt konstnärslexikon, 1957.
Foto från Maggie Wiboms ateljé och lägenhet på Lerviks gård där hon bodde hos sin syster Helfrid Joachimsson med man under 1930-talet. Skiss i gips till skulptur av Sankt Staffan av skulptör och formgivare Maggie Wibom. 1934 fick Wibom i uppdrag att göra ett förslag till den nya Staffanskyrkan i Gävle. Även andra konstnärer lämnade in förslag. Efter ett antal ändringar står sedan 1934 Wiboms staty av S:t Staffan, gjuten i brons, i en tornnisch i kyrkans kor. Motivet är munken Staffan som enligt legenden led martyrdöden i Hälsingland.
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Grav vid obeliskformad gravsten för Lovisa Svensson, död 30 januari 1909. Gravkullen täcks av granris, en blomsterbukett och två s k pärlkransar. Detta blev från omkring sekeskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.