Porträtt av fröken Anna Hässler. Född i Högsby under till synes goda förutsättningar. Allt förändrades när fadern avled "vådligen genom bösskott afgående" och modern kort därefter dog av "okänd orsak", endast 30 år gammal. Där emellan hade även en bror gått bort i mässlingen. De kvarvarande syskonen skingrades och Anna kom till släktingar i Vadstena. År 1885 flyttade hon till Linköping och var där verksam som folkskollärarinna livet ut.
Från 299 kr
tillhört Theofila Lindblom. Detta bör vara folkskollärarinnan Leoni Bergström f. 30/5 1869. Hon flyttade från Falkenberg till Lysekil nov 1890. Tjänst i Lysekils folkskolor 1890-1906. Flyttade till Falkenberg aug 1906. Källor: Samma foto, i Lysekils skolarkiv, med namnpåskrift.
Folkskollärarinnan Axelina Lovisa Fredrika Elisabet Bruze, född 1861 i Visby. Gift med överlärare Anders Tidner, Stockholm, född 1855 i Råda, Skaraborgs län. Kvinnan på bilden var född Bruze och efternamnet skall stavas med z. Släkten kom från Bruzaholm.
Folkskolelärarinnan Charlotta Kristina Johansson med skolbarn, sittande och stående på en äng vid sidan av Mörstorps skola.
Folkskolelärarinnan Charlotta Kristina Johansson med skolbarn, somliga i folkdräkt, stående framför skolhuset. Troligen vid Röjeråsen i Rättvik.
Folkskolelärarinnan Charlotta Kristina Johansson med skolbarn, delvis i folkdräkt, sittande framför skolhuset. Troligen vid Röjeråsen i Rättvik.
Repetitionsövningarna vid I11 i Växjö, hösten 1921. Folkskollärarna Heribert Berg och Assar Lindberg på 6:e kompaniets expedition.
Porträtt av ung kvinna, höftbild. Föreställer folkskollärarinnan vid Jakobs folkskola, Hilma Bergman, ca. 1893. Klädd i mörk klänning med vita manschetter och vit krage. Två lätt välvda glas, den fotografiska bilden sitter på insidan av det främre glaset. Båda glasen är färglagda på baksidan. Fotografi, crystoleum, i ram. Nordiska museet inv.nr 249249
Folkskollärarinnan Constance Engström i Sällstorp sitter i katedern. Hon var lärarinna där åren 1891-1921. Bakom henne hänger en stor karta och på katedern finns, förutom böcker, en ringklocka, en våg och en stor väckarklocka. Till höger står tramporgeln och en jordglob. Constance var moster till fotografen.
Folkskollärarinnan Constance Engström sitter i ett av bostadsrummen i Sällstorps folkskola, Lugnet. Hon sitter vid ett bord med rokokosvängda ben vid en spegeldörr. På bordet står fotografier medan det på bordet till höger står en blomsterbukett i hög vas på en mörk duk med jugendmönster. Till höger skymtar en kakelugn. Tapeterna har ett storblommigt möster.
På detta något nötta porträtt ser vi systrarna Söderberg som samlats hos linköpingsfotografen Mara Tesch för att föreviga sig tillsammans. I sammanhanget är den stående Beata Söderberg namngiven. Hon var folkskolelärarinna för flickor i Linköping från 1886 till omkring 1910. Under senare delen av hennes liv sammanbodde hon med sina bägge systrar som nått hög ålder, även de lärarinnor och som vid tiden så ofta inom yrket ogifta. Till vänster i bild sitter Alfrida Söderberg. Född 1839 i Östra Vingåker under den period linköpingsfödde fadern innehade tjänst som bokhållare på orten. År 1844 flyttade familjen åter till Linköping varför den yngste systern, Anna Christina, till höger i bild kom att födas där.
gruppbild, man, koloniträdgård, familjer, familj, bord, koloniträdgårdar, kvinna, män, kvinnor
Helena Ljung, flickskollärarinna.
flicka, kök, interiör, kvinna, porträtt
Firande av Barnens Dag i Kalmar 1935 Karnevalståg Barnens Dag är namnet på en svensk välgörenhetsorganisation, som har sitt ursprung i en satsning på barnkolonier sommartid för fattiga stadsbarns möjlighet till en tids sommarvistelse på landsbygden i Roslagen från 1884 på initiativ av folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt efter schweizisk förebild. Året därpå, 1885, bildades på initiativ av kronprinsessan Victoria Föreningen för skollovskolonier. För att möjliggöra fler sommarkolonier på fler platser började man på olika orter arrangera festligheter och aktiviteter för att få in medel till detta. En första Barnens Dagsfest anordnades 11-12 maj 1901 i Casselska parken i Grängesberg och för pengarna inköptes en fastighet på Öddö i Strömstad, dit grängesbergsbarn kunde åka sommartid. Efterhand växte flera lokala Barnens Dag-föreningar fram runtom i Sverige och 1941 bildades Sveriges Barnens Dags ledares förening för samverkan mellan lokalföreningarna. 1967 ombildades föreningen till det samordnande Barnens Dags Riksförbund. Namnet Barnens Dag är varumärkesskyddat av Barnens Dags Riksförbund (BDR). Föreningarna anordnar Barnens dags-firanden, talangjakter med mera och har program för uppmuntran av sjuka eller problemtyngda barn i familjer med dålig ekonomi.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.