Falu koppargrverk 1904. Svavelsyrefabriken.
Från 299 kr
Falu koppargrverk 1904. Gasugnar.
Falu koppargrverk 1904. Rostugnar.
Vy över Falu koppargruva från nordväst. Lavering av Johan Tobias Geisler, 1718. "Prospect Af Stora Kopparbergs Grufwa..."
Falu koppargrufva.[Bild]
Falu koppargrverk. Geologkonferensen 1921. Besök vid gruvan.
Bolivars schakt i Falu koppargruva.
Stora stöten vid Falu koppargruva.
[Liket i Falu koppargruva].[Bild]
'Bildtext: ''Falugrufva.'' :: Vy med byggnader tillhörande Falu koppargruva. Vy med högar med material. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5223:1-13. Se även fotonr. 5231:1-11, 5232:1-8 och 5234:1-12.'
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Falu kopparverk. Bergsskolans övningar i gruvmätning.
Falu koppargrverk. Bergsingenjörer i Falun omkring 1890-1900. Troligen sittande i mitten Herman Lundholm, andra raden Carl Sahlin.
Vy över Falun från Falu Koppargruva.
Falu Koppargruva, till höger "Stora Stöten".
[Falu koppargruva i genomskärning].[Kartografiskt material]
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.