Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevets första sida.
Från 299 kr
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min farmor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet hopvikt, adressidan.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt, andra och tredje sidan.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt, första och sista sidan (adressidan).
Porträtt av gossen Torsten Wigander. Son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Fotografiet är sänt till författaren Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam. Skälet till försändelsen har rimligtvis varit Wetterberghs utgivning av Sveriges första barntidning Linnea under åren 1862-72. Dessvärre fick gossen Torsten ett kort liv. Han kom vidare att avlida i luftrörsinflammation i den ringa åldern av 8 år.
Porträtt av flickan Beda Ekeman. Dotter till regementsskrivaren Carl Abraham Ekestam och dennes hustru Anna Sofia Sallander. Makarna ägde och drev säteriet Odensfors i Vreta Kloster socken. Fotografiet är sänt till författaren Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam. Skälet till försändelsen har rimligtvis varit Wetterberghs utgivning av Sveriges första barntidning Linnea under åren 1862-72. Beda kom vidare i livet att gifta sig med Knut Rudolf Mousquette, direktör vid firma Andersson & Beckman i Linköping.
Karats
Motiv från området Sandbäcken i Linköping. Byggnaden har kunnat bestämmas motsvara fastighetens stall. De bägge synliga förbindelser över Tinnerbäcken har över tid försvunnit men ersatts med andra. Just dessa fanns ännu kvar vid planläggningen av 1914 års stadskarta.
ANGUR vid Lungviks kaj 1930. Mycket av person- och godstrafiken till sockarna norr om Lugnvik gick över Lungnvik. ANGUR och NORASTRÖM var de sista båtarna som gick in till Lugnvik. På 1930-talet var det tre dagliga förbindelser Härnösand-Lungvik. Godstrafiken på båtarna började upphöra omkring 1935 och vid II värdskrigets början hade båttrafiken i det närmaste upphört.
Kavajerna har hängts åt sidan i sommarvärmen när byggnadskommittén synar och provar det utvalda fasadteglet till den nya museibyggnaden i Linköping. Teglet levererades av Kaniks tegelbruk i Skåne men enligt arkitekterna kom försändelserna slumpvis vilket väckte visst tvivel. I sammanhanget kan lyftas den ornering som upprepande stenar visar i den färdiga fasaden. En viss mytbildning har uppstått men enligt samma arkitekters egna ord var det en av deras fruar som med en tillskuren pinne och på ett improviserat manér lät rista krumelurerna i det ännu våta teglet. I bilden ser vi från vänster en skymt av major Erland Nordenfalk följd av arkitekterna Helge Zimdal och Nils Carlgren samt borgmästare Bertel Hallberg.
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, en engelsk importör och grosshandlare, var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.