'Kattegattexpeditionen 1933: :: :: Ringmärkningsövning, 4 st personer, varav minst 1 st kvinna, på båtens däck, med flaggan hissad. Livboj hängande på vägg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2804-2826.'
Från 299 kr
'Kattegattexpeditionen 1933: :: :: Bo med 2 ägg av fiskmås invid stenblock. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2804-2826.'
Skog med tallar i förgrunden, en med fågelholk på stammen.
Dags att så vid uteplatsen, 1990
En katt i en fågelholk vid gatuhuset på S:ta Gertruds gata 3A.
Västerås. Uthus, björk med fågelholk och med en stor hög ved nedanför.
En man passerar Brännkyrkagatan 132. Nuvarande Hornsbruksgatan 26. En fågelholk t.v i fonden.
Jakt- och Naturvårdsutställningen, interiör, fåglar.
Porträtt av en kvinna i i vit dräkt och hatt vid en bänk. I bakgrunden ett träd med en fågelholk.
'Bild från utställning. :: En karta på väggen med texten Ringmärkning av fåglar, i förgrunden en ungtall med en fågelholk och fågel.'
'Vägg med texter och bilder med olika fåglar, även monterade fåglar. Nedanför trämontrar med glaslock. Titel ''Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening'' och ''Göteborgs Lokalklubb''. Björk med fågelholk monterad i rummet. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6983:1-22.'
Torp mellan Knäred och Körsveka. Knäred socken. Stugans dörr flankeras av högsmala buskar och längs fasaden skyddas odlade växter med ett staket. Taket täcks av ett tunt stråtak och på gavelröstet sitter en fågelholk. Grinden i staketet framför stugan står öppen.
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Masse kallar denna vackra byggnad för lammhus, men den innehöll många funktioner, det finns fyra dörrar. Den hitre dörren verkar onödigt bred för att vara till ett lammhus, snarare till russ. Utrymmet intill skulle kunna ha varit en hoimd, men varför dörr då? Den nya dörrarna gick kanske till en vagnbod och längst bort var det kanhända lammhus. Det är vedtravar mot gaveln, något utrymme tjänade möjligen som vedbod. Men det är bara en grov gissning. Halmtaket avslutas på sedvanligt sätt med breda vindskivor med den dekorativa avslutningen upptill. Och en fågelholk som på nästan alla äldre uthus.
Alfred Olsson och Jakob Karlsson lägger nytt spåntak på snickar- och vedboden. Deras part hade tillgång på skog och därför kunde man lägga trätak. Man ser att boden i grunden är en bulbyggnad, riskallarna och bandändarna sticker ut. Den har senare panelats in och höjts. Den har inga fönster, skulle man se något fick man ha dörrarna öppna. På nocken sitter en fågelholk. Det ser man på nästa alla uthusbyggnader i socknen, de sitter fastspikade på gavlar, nockar och på alla möjliga ställen. Ursprunget är att man plundrade bona när ungarna var nykläckta. Halstrade starungar ansågs som en delikatess!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.