Väster-Storsjö
Från 299 kr
Ett smula medfaret motiv mot den så kallade Bielkeska gården i Linköping. Benämningen kom den att få efter ett förvärv av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke 1798. Tomten var då bebygd med en äldre huvudbyggnad som inte nådde de krav på en ståndsmässig bostad som den nya ägaren bar. Kort efter köpet lät hon därför uppföra det präktiga stenhus bilden visar. Förutom huvudbyggnaden uppförde hon även två flyglar, av vilka den västra löpte utmed Apotekaregatan. Vid grevinnan Bielkes död vid nyåret 1808 ärvdes gården av hennes barn, vilka sålde den redan året därpå till friherre Carl Leijonhielm. Gårdens tid med familjen Bielke som ägare var således kort och därav benämns fastigheten även Eduard Anderssons gård, som långt efter Bielke blev hälftenägare och kom att driva sin textilhandel i byggnadens gatuplan. Huvudgården revs vid slutet av 1960-talet.
Bokhandlare Marcus Werner Wallberg ägde och drev Norrköpings mest långlivade bokhandel under perioden 1852 till 1875. När han tillträdde boklådan på Drottninggatan var den redan närmare 20 år, grundad som den var av Simon Jacob Nissen redan 1843. År 1875 lämnade han över rörelsen till Erik Hultberg och Axel E. Andersson för att själv bli bokförläggare. Långt senare kom rörelsen att övertas av Wilhelm Andersson som under firmanamnet Anderssons Bokhandel kom att driva och vidare överlämna den för norrköpingsborna så välbekant butiken till den slutliga nedläggelsen år 2017. I sitt privata liv var Wallberg gift en första gång från 1855 med Ida Kraft, bördig från Tingstad. Det barnlösa äktenskapet nådde sin ände vid makans bortgång 1863. Året därpå gifte han om sig med den i Örebro födda Regina Augusta Stenbom. Även det äktenskapet blev barnlöst. Wallberg avled i mars månad 1901 i sviterna av kronisk bronkit.
reklamskylt, väntplats, marknadsföring, fotografi, photograph
marknadsföring, väntplats, reklamskylt, fotografi, photograph
Affärsinteriör, Firma Oscar Pehrson 1906, "OP:S". År 1899 tog handlarna Oscar Pehrson och Ernst Rylander över Carl Lagerblads speceributik i Nordblomska fastigheten. Ernst stod vid diskarna medan Oscar svarade för inköp, bokföring samt affärsresor. När hyreskontraktet löpte ut 1904 valde de att istället driva var sin rörelse och Oscar övertog då C M Lindströms affär och lokaler här på hörnan av Norrgatan-Kungsgatan i Varberg. Han byggde om affären 1905 och bytte namn till Firma Oscar Pehrson. Bakom disken ser man in till kontoret. På gården hade han ett stall med upp till 60 platser för landsbygdsbornas hästar och vagnar. Utöver de allmänna varorna satsade Oscar tidigt på lite lyxigare produkter och var bland de första i staden som sålde varor från Göteborgs kexfabrik, chokladfabrikerna Svea och Cloetta, Triangel-kaffe från Göteborg och lokala Knutsons marmelad. På bilden ser vi även varor från Kobbs, Mazetti och Örebro kex, Thormälen & Hoppe med flera. Enligt skyltarna till höger säljs bland annat olika dessertostar, saltade kräftstjärtar, Carlsbader plommon och två sorters fikon.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).
The Barys - konstcyklisterna Max och Birgitta Freytag tillsammans med ytterligare en artist. Max var född i Essen, Tyskland och var konstcyklist sedan unga år. Birgitta, född i Örgryte, var sångerska men blev hans assistent vid föreställningarna och sedan tränad av Max till att utföra cykelkonster även hon. Efter andra världskrigets utbrott flyttade de först till Danmark och sedan till Norge. Men när han blev inkallad, såsom tysk medborgare, lyckades de med list ta sig till Sverige, ansöka om främlingspass och bosätta sig i Varberg. Där bodde de kvar till sin död. När bilderna tas i juni 1945 har kriget alldeles nyligen (7 maj) tagit slut i Europa. Deras shower i Varbergs Nöjespark var mycket populära och de for på turné med olika cirkusar och uppträdde i andra nöjesparker. De gifte sig 1949 och fick två barn, som även de deltog i showen. Mats Bahr (Ottosson) och dansken Peppo var två komiker som de samarbetade med. The Barys fortsatte arbeta ända fram tills Max blev sjuk på 1960-talet. Då började Birgitta istället driva en korvkiosk. Uppgift till bilderna: Norrgatan eller Borgmästaregatan 33.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.