Volvo-buss för Norlings, Grängesberg. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Från 299 kr
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstäderna s verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg, tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg. tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Funkisbil. Gustaf L.M Ericssons Venus-Volvo. Från Idrottsbladet 23 november 1933 hämtas: "Det här är Sveriges just nu mest omtalade bil, nämligen Gustaf L.M.-Ericssons Volvo, med dess hos Nordbergs byggda strömlinjekaross. Vagnen är byggd på ett standard chassie, men dess yttre avviker från allt som förut skådats i det här landet och även dess inre skiljer sig från allt som förut åstadkommits i karosseribyggnadsbranschen."
Pansarbil m/40 Lynx 1939 beställdes 30 pansarbilar av modellen Lynx från Landsverk som lade ut produktionen på Volvo. Bilarna betecknades Pansarbil m/40. Lynx hade kommit till utifrån en dansk kravspecifikation. Största delen av de danska bilarna beslagtogs av Sverige och fick beteckningen m/39. Exteriört är de båda modellerna mycket lika. Karossen var helsvetsad och pansaret upp till 13 mm tjockt. I tornet satt, parallellt, en Bofors 20 mm automatkanon och en 8 mm kulspruta m/36. I chassit satt en kulspruta i vardera riktningen. Trots fyrhjulsdrift var terrängframkomligheten begränsad, främst p.g.a. hög vikt. Bilen hade fyrhjulsstyrning, en förare i vardera änden och gick att köra lika fort åt båda hållen. Bilen hade två vägmätare som vardera mätte körsträckan endast i sin riktning. Bilen blev mycket omtyckt och hade god tillförlitlighet. Den hade för tiden - och för att vara ett lätt stridsfordon - hög eldkraft, tyst gång, avancerad sambandsutrustning och kunde hålla hög hastighet. 1958 utgick pansarbilarna ur organisationen. Text: Arsenalen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.