Sjökapten Carl Wilhelm Zettergren (1860-1950) bredvid en modell av ett barkskepp. Vid bouppteckningen 1938 efter Carl Wilhelms hustru Maria (1861-1938) fanns fyra barn: Gustaf Wilhelm och Carl Birger som båda bodde i Stockholm, Vilma Maria som var änka efter musikfanjunkare F V Pegel i Gävle och så Sven Hubert som var sjöman och bodde i Malmö. Carl Wilhelm och Maria (f Berglund) gifte sig 1883 och firade guldbröllop 1933 (foto finns hos Ingvar Henricson). Carl Wilhelm seglade bland annat med geflebarkskeppen "Eclipse", "Gevalia", "Fredrik", "Sidney" och "Vulcan".
Från 299 kr
Feu d'artifice tiré a la Fète donnée par Son Excellence Monseigneur le Comte de Tessin, Sengteur et ambassadeur extraordinaire de Suède.[Bild]
Gävle rådhus
Rantzaumonumentets avtäckning. Stenen invigdes av prins Carl den 26 juni 1938 till minne över danske fältherren Daniel Rantzau som stupade här 1569, men också för att stenen "i alla tider kunna bära vittnesbörd om att fred råder och alltid skall råda mellan Danmarks och Sveriges folk." som prinsen sa i i sitt invigningstal. Närvarande var prins Harald av Danmark liksom högre svenska och danska militärer. Stenen är omkring tre meter hög och en meter bred. Själva reliefen med Ranzaus bild är ca en halv meter hög och placerad så att han ser mot Varbergs fästning. Den latinska inskriptionen nedtill betyder "Skilda öden vid skilda tider" (Diverso tempore diversa fata). På grund av det strategiska läget vid Varbergs fästning har klippan flera gånger under historien använts för att ställa upp artilleripjäser vid belägringar av slottet. Under 1800-talet kallades platsen för "Daniels klippa" och 1861 lät Leonhard Fredrik Rääf där hugga in ett kors och namnet Daniel Rantzow (alternativ stavning); nu vid monumentets fot. Redan 1913 kom idén upp att resa en monument över Rantzau men föll i träda tills byggmästare A. Tell i Kungsbacka återupptog saken. En insamling skedde 1936 i Danmark och Varbergs stad ordnade med platsen. Vid invigningen uttryckte Varbergs stadsfullmäktiges ordförande, riksdagsman Sven Larsson, att staden med stor glädje emottog minnesstenen och lovade att vårda den väl.
Rådhuset. Ritning till "stadshus" / rådhus i Gävle 1782; finnes signerad av Carl Fredrik Adelcrantz och aproberad (antagen) av Gustav III.
Stående: Carl Otto Lindholm f. 50. Gustaf Österdal f. 50. Richard Natanel Hagelin f. 50. Frans Vilhelm Sandén f. 50. Karl Ludvig Ekström f. 49. Carl Fredrik Norling f. 49. Sittande: Sven Johan Selander f.48. Anders Gustaf Linnblad f. 48. Per Gustaf Forelius f. 47. Karl Wallin f. 46. Josef Teodor Nyman f. 46. Studentfotot 1920? Elna Fagerström drev fotoateljé i Skara.
Gravyr, porträtt av samisk man. Påskrift: "Turpun Lappen Pål Pålsson Pirkit från Luleå Lappmark". Ritad av C Gillberg, Carl Gustaf Gillberg (1774-1855) vid en resa år 1801 och graverad av Fredrik Akrel. L.A. 1044
Gravyr, porträtt av samisk kvinna. Påskrift: "Sjockjocks Lappskan Sigga Pålsdotter Sunnak från Luleå Lappmark. Ritad av C Gillberg, Carl Gustaf Gillberg (1774-1855) vid en resa år 1801 och graverad av Fredrik Akrel. L.A. 1044. NM.0018899D.
Gravyr, porträtt av samisk man. Påskrift: "Sirkas Lappen Panna Houbwasson Käytjan från Luleå Lappmark." Ritad av C Gillberg, Carl Gustaf Gillberg (1774-1855), vid en resa år 1801 och graverad av Fredrik Akrel. L.A. 1044. NM.0018899A.
Gravyr, porträtt av samisk man. Påskrift: "Kaitum Lapp från Luleå Lappmark. Ritad av C Gillberg, Carl Gustaf Gillberg (1774-1855) vid en resa år 1801 och graverad av Fredrik Akrel. L.A. 1044. NM.0018900A.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet. /2000-08-28, AS.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ Adelcrantz. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog Adelcrantz upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Stockholms första kommunala parkanläggningar, Strömparterren. Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.