När givarens mamma och pappa arbetade fick han vara på dagis. Det låg bakom Åby någonstans runt Barnhemsgatan-Rundbergsgatan (Holtermanska). Den här bilden är från 1946 och givaren Stig (född 1942) sitter tredje från vänster längst bak med liten mössa på huvudet. På dagiset fick de hjälpa till med att bära in koks i små koksbingar. Som tack för besväret fick de en strut med russin. Pojken längst till vänster har en sådan i sin hand. Relaterat motiv: 2007_0449.
Från 299 kr
Latrinhämtningsvagn vid Västra Renhållningsstationen i Vasastaden.
ärter, odlingsmark, fotografi, photograph
bakredskap, dräkt
Gentlemen finns de, 15 september 1965 Bildserie: en kvinnlig journalist med flera resväskor testar hjälpsamheten hos medmänniskorna. Här gör den hjälpsamme herrn mer än bara bär väskorna - han frågar en polisman också men polismannen avböjer. För att kunna bära väskorna har mannen flyttat tidningen till under armen. Polismannen gör honnör. Mannen med tryckluftsborren, som han hanterar med bara händer, sitter ned på knä i rännstenen. På huvudet bär han endast en keps och skyddsglasögon. Kvinnan gör en sväng ut i gatan runt honom och varningskonen.
Mjölkcentralens nya trekantsförpackning Tetra Pak för 1dl kaffegrädde.
kvinna, gruppbild, fotografi, photograph@eng
Badliv vid Skarpe Nord i Varberg på 1910-talet. Badhytter för strandbad var vid 1910 uppförda både för herr- och dambad. Från dessa gick smala gångar av cement ned till vattnet och baden hade föreståndare; Anna Mårtensson respektive biträdet Vallin. Då skulle de badande bära simdräkt, vilket fanns till uthyrning i badhytterna. Men att nakenbad förekom påvisas av att stadens Magistrat 1914 skärpte reglerna om var man fick bada och att det inte fick ske utan simdräkt. Utanför badhytterna står fullt påklädda kvinnor, varav några kan vara badbiträden, några badande går i trappan och andra solar på stenarna till höger. Skarpe Nord utvecklades till mer regelrätt nakenbad för damer troligen mot 1920-talets slut. Fototid ca 1915.
bilder, fotografi, påsiktsbild, photograph, hatpin, hat [ladies], tram
kvinna, fotografi, photograph@eng
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Porträtt av damimitatör Charles Leidberg i scendräkt. Under flera år uppträdde Karl (Carl) Johan Lidberg (Liedberg/Leidberg) som så kallad "damimitatör" på varietéer och marknader.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.