Stuga: Längd 8,43m, bredd 6,34m. Norra gaveln. Arrendet för denna lägenhet, som saknar annan jord än själva tomten, var 75 kr per år.
Från 299 kr
Stuga: Längd 8,43m, bredd 6,34m. Västra långsidan. Arrendet för denna lägenhet, som saknar annan jord än själva tomten, var 75 kr per år.
Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.
kronotorp, torp, sommarladugård, gärdsgård, bostadshus
Den 16 juni 1931 vigdes Karl Södergren och Ellen född Andersson. Brudparet står här tillsammans med släkt framför brudens barndomshem Fruhammarstorp i Norra Vi, Ydre. Karl är bördig från Södra Vi. Inom ett fåtal år kommer paret att ta över arrendet av Fruhammarstorp.
Arrendator Karl Andersson med sina barn på trappan till hemmet Livermålen i Svinhult. Arrendet hade han tagit över efter sina föräldrar redan 1906 och från 1911 var han gift med en piga på gården, Hanna Matilda Johansdotter. Vid tiden för bilden har hustrun och modern nyligen sorgligt gått bort i lunginflammation.
Makarna Anders Johan Svensson och Augusta Vilhelmina Holm med sina barn framför torpet Björklund under Perstorp i Stjärnorp. Anders Johan hade vuxit upp i torpet som hans föräldrar brukat från 1860. Vid sitt eget giftemål med Augusta Vilhelmina 1885 övertog paret arrendet och här växte familjen till att omfatta tio barn. Bilden är från 1902, kort före familjen flyttade till Sättuna Mellangård i Kaga.
Claes Egnell hade som son till Linköpings borgmästare rimligtvis goda förutsättningar i livet. Likväl visade han på handlingskraft när han ensam och endast nyss fyllda 20 år tog över arrendet av gården Stora Grönhögs 2 mantal i Furingstad. Hösten 1876 tog han nästa steg och blev enskild ägare till gården Eriksberg i Kvillinge. Efter ett kort nedslag i Kuddby köpte han år 1880 den större gården Skäggestad i Törnevalla. Där gift 1883 med Helena Amalia Ottilia Vesslien (1853-1944), bördig från Dagsberg och ägare av Ravnäs säteri i Konungsund. Paret flyttade till säteriet 1895 och framlevde där till respektives död. Här porträtterad i Norrköping omkring 1865.
Min farfars far, fanjunkare Carl Bergman arrenderade Rudet där prästgården ingick mellan åren 1882-1900 då han avled. Därefter arrenderade min farfars mamma Rudet som med min farfar och hans bröder skötte sysslorna fram till 1920 då det såldes. Rudet omfattade ca 40 tunnland öppen jord och stora skogar. Kommiistergården som förr kallades prästgården var på 50 tunnland + skog och den ingick i arrendet. För att sköta allt hade min farfars far 3-4 pigor, 3 drängar samt statare och torpare på prästgårdens marker. mvh Rolf
När detta ställe kom till är oklart, men det kan ha skett så sent som 1907 efter skiftet då Annexens mark delades upp. Skomakaren Olof Olsson, född 1859 och hans hustru Helena född Pettersson 1865 båda från När, byggde detta moderna rätt stora hus med bakbygge. Stället innehade 16 hektar mark plus arrenden på 10 hektar, vilket gjorde det till en nästan bärkraftig gård. På bilden skymtar också en ladugård i trä med papptak. Manbyggnaden bestod troligen av farstu med bakomliggande kammare, sal t h och vardagsstuga t v, med kök i bakbygget. Huset vänder sin framsida mot vägen vilket blev vanligt vid 1800-talets slut. Här finns den inbjudande trappan upp till den eleganta snickarglädjeverandan, dit gästerna skulle gå, men som aldrig användes till vardags. Huset står på en hög sockel putsad i blockimitation, vilken bildar en källare, vilket var brukligt att bygga vid denna tid. Husets fasader är klädda med liggande hyvlad panel. Fönstren har foder med dekorativ utformning upptill. Husets skorstenar går ihop till en uppe på vinden och skorstenstoppen är murad i det moderna materialet silikattegel. Taket är spåntäckt, vilket är typiskt för tiden kring förra sekelskiftet.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Folkes Kafé. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. I bakgrunden skorstenen till varmbadhuset (1933). Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan byggdes upp av Otto Åsberg 1921, han hade flyttat huset från Varbergsvägen. Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Familjegrupp sju personer i gröngräset. (Kaffedrickande). Bilden är tagen på Almö-Lindö i Mälaren mellan Västerås och Lindö, ca 1918 då familjen gjorde en utflykt dit. Ön hörde till Fullerö herrgård. Det var en betesmark för djur. Där fanns då bara en gård som drevs av en man som hette Karlsson. Hans son gifte sig så småningom med Ulla (givarens kusin, dotter till hans morbror Evert). Översta raden från vänster till höger: OSKAR ERIKSSON, född 29/9 1885. Gift med givarens moster Elna, syster till hans mor Edit. Givaren berättar "Elna och en annan syster som hette Astrid startade en söndagsskola i Fiskars under Fullerö. Deras far, min morfar var fiskare där. Oskar hade en speceriaffär i utkanten av Eskilstuna. 1926 då jag var 12 år cyklade jag från Norberg till Eskilstuna och fick vara hos honom på sommaren och fick då jobba i affären. Det var roligt. Jag vägde strösocker och mjöl och sånt i påsar. Och så fick jag åka ärenden till Hakonbolaget och hämta saker." HUGO ANDERSSON, givarens morbror, född 20/11 1889. Givaren berättar: "Han var lite äventyrlig av sig och gav sig ut på sjön på långfärd på lastfartyg. Så småningom kom han hem och när morbror Evert tog arrendet på Ridön så följde han och hans familj med. Hugo hjälpte till på gården och bodde i ett hus som kallades Oppegården. Han var pingstvän och en gång tog han med sig en statare som hette Kling till ett möte i Västerås. Det blåste på sjön så när de åkte hem fick de landa på en holme över natten. Därför kom de inte hem förrän frampå middagen på måndagen. Morbror Evert blev ilsken för det tog ju bort Klings arbete. Hugo gjorde väl inte så mycket men statarens arbetsdag betydde mycket. Det var hårda bud!" Algot Lindström (enligt kompletterande uppgifter från Marianne Kindgren, givarens släkting) Andra raden: GIVARENS BROR OLOF "Olle" troligen ca 6 år gammal. GIVARENS MOR EDIT ANDERSSON GIVARENS MOSTER RUT ANDERSSON född 29/4 1902. Hon blev lärarinna i Hälsingland i Gnarp och Grängsjö. Kom senare till Stockholm där hon bodde i Bromma. Hon var religiös men inte sträng utan köpte biljetter till revyer "och sånt" när givaren och andra kom på besök. Skrev senare ett testamente och delade sin egendom mellan sina syskonbarn "så att det skulle bli rättvist". Hon gifte sig aldrig, men en gång i Hälsingland lär hon ha varit förälskad. Det blev dock inget med det - kanske var hon för sträng mot sig själv. Längst fram: GIVARENS MORBROR EVERT ANDERSSON, född 2/2 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.