Fotodokumentation på Marinbasen i Karlskrona. Modellsalsbyggnaden, Kansligatan, uppfördes 1784 efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman. I fronten på byggnadens södra sida finns en oval sköld med Gustav III:s monogram.
Från 299 kr
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Längst t. h. Slitaget, byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Mitten: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Längst t. v. Inventariekammare 2, uppfördes för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarie då fartygen var avrustade för vintern.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Reslagarbanans södra sida och östra banhuvud. Repslagarbanan är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader. Träbyggnaden är över 300 meter lång (1000 fot). Byggnaden tillkom på 1690-talet. Här tillverkades fram till år 1960 alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg. I banhuvudena förbereddes hampan, råvaran till repen. När repslagarna slog repen gick de omväxlande framlänges och baklänges genom banan. År 1969 blev Repslagarbanan byggnadsminnesmärkt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och västra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och norra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Dykeri och navalmedicinskt centrum. Färdigställt 2009. Här utbildas Försvarsmaktens dykare.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Inventariekammare 2. Byggnaden uppfördes 1843 för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarier då fartygen var avrustade för vintern. Byggnaden har kontinuerligt använts som förrådsbyggnad sen den uppfördes. Skyddsföreskrifter: Enligt regeringsbeslut 29 juni 1995. Byggnaden får inte rivas eller flyttas, ej heller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Från vänster: Varvsport nr 14, därefter, byggningsförrådshuset på Kansligatan uppfört 1783.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Vänster sida: Polhemsdockan framför repslagarebanans nordvästra banhuvud. Granknäskjulet eller senare benämning knäskjulet. I denna byggnad handskades det med "knä" det var naturvuxna krokiga detaljer som användes vid skeppsbyggandet. Framför granknäskjulets gavelsida ligger galjonslunden med flera stävprydnader.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Varvsport nr 14. Kansligatan.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Snickeriverkstadsbyggnaden på Kansligatan uppfört i början1780-talet.
Fotodokumentation på Marinbasen i Karlskrona. Förrådshus, Kansligatan, byggdes i början av 1780-talet. En lanternin på taket som fungerat som signalplattform för optisk telegraf för att hålla kontakt med Kungsholmen och Drottningskär.
Fotodokumentation av Marinbasens byggnader. Corps de garde. Vaktbyggnad. Huset byggdes på 1730-talet.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Byggnadsnummer 580 i Fortifikationsverkets byggnadsregister. Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin och användes som sådant fram till 1869. Därefter rustkammare för båtmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Byggnaden har sedan använts bl a som tvättbytescentral.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.