Två arkeologer och ett såll. Foto taget i samband med den arkeologiska undersökningen vid stenåldersboplatsen, L1970:2792 i Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län hösten 2021.
Från 299 kr
Två arkeologer gräver rutor i samband med den arkeologiska undersökningen vid stenåldersboplatsen L1970:2792 i Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län, hösten 2021.
Arkeologen Margareta Beskow stängslar grävplatsen i Bredsättra socken.
Julio César Cubillos, fotografi, photograph
Björkö-Birka
Översikt av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Gravfältet undersöktes av länsmuseets arkeologer 2006. Den stora cirkeln i vänstra hörnet är resterna av en kolmila.
Utgrävning av gravfältet RAÄ Rogberga 19, L1973:5423 i Bogla i Rogberga socken, Jönköpings kommun. I bakgrunden står två arkeologer på kullen där flertalet begravningar hade gjorts. Den resta stenen tillkom 1923 på initiativ av den nystartade hembygdsföreningen i Bogla.
En ofylld, rektangulär stensättning, A 3486 som fotograferades i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Bakre delen av graven var skadad. De två grönaktiga, vertikalt stående stenarna i kortsidans mitt utgör en s.k. sydport. I bakgrunden syns arkeologer som arbetar och längst bak Elgigantens lagerbyggnad.
Wasas spant på babordssidan syns i förgrunden och längre bort i bilden syns Enigheten. Notera Enighetens nedfallna skrovsida under arkeologen.
Svedvi sn Rallsta RAÄ 16 Arkeologisk undersökning utförd av Vlm / Henry Simonsson 1960-61. Arkeologen Eva Simonsson rensar på gravfältet
Övraby kyrkoruin, korets inre sett från väster. I mitten ses altarets fundament och nere till vänster ligger ett par av arkeologernas verktyg. Bilden är sannolikt tagen när ruinen grävdes ut av arkeologer i mitten av 1930-talet. Arbetet leddes av landsantikvarie Erik Salvén. 1978 utfördes en utgrävning av arkeolog Jan-Erik Augustsson. Platsen ligger ovanför forsen vid Slottsmöllan i Halmstad, nära stadsdelen Kärleken. Övraby var föregångaren till dagens Halmstad. (Se även bildnr F9229)
fotografi, photograph
Vraket ligger nära en lerkant (under arkeologen i bilden) som vetter upp mot V6. Akterstäven syns peka ut i en skarp vinkel från vraket.
Vraket är mer förstört i förpartiet. Bilden är tagen ovan det förliga partiet mot aktern. Notera den stående pålen snett upp till vänster om arkeologen.
Gånggrift i Tolarp, Snöstorp. "Nischanordningar i gånggriften". Utgrävning av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Bilden tagen 1926 då arkeologen Folke Hansen från Lund och kyrkoherden /arkeologen Viktor Ewald i Östra Karup undersökte och restaurerade stenkammargraven från yngre stenåldern. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8961, F8964)
Nu i Statens Historiska Museums samlingar. Inv.nr. 14.392. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården, Brakteat funnen på gården. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer ellermynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården. Brakteat funnen å gården 22/5 1957. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.