Silvertärna (Sterna arctica) över boet. 1919.
Från 299 kr
Bo av Silvertärna (Sterna arctica) 3/6-1939.
Silvertärna (Sterna arctica) har slagit till vid boet. 25/5-1913.
Sjön med lomboet. Gavia arctica, storlom X=boplatsen
Gavia arctica, storlommens bo (med utgång till sjön) Könkämä älven
Bo av storlom, Gavia arctica Fålatjärn, Rödöns socken 11 juni 1922 Foto N. Nilsson
Diorama från Biologiska museets utställning om nordiskt djurliv i havs-, bergs- och skogsmiljö. Fotografi från omkring år 1900. Biologiska museets utställning Lunnefågel Fratercula Arctica (Linnaeus)
Diorama från Biologiska museets utställning om nordiskt djurliv i havs-, bergs- och skogsmiljö. Fotografi från omkring år 1900. Biologiska museets utställning Ren Rangifer Tarandus (Linnaeus) Sillgrissla Uria Aalge (Pontoppidan) Lunnefågel Fratercula Arctica Uggla Fjälluggla Bubo Scandiacus (Linnaeus) Vulpes Lagopus (Linnaeus)
Diorama från Biologiska museets utställning om nordiskt djurliv i havs-, bergs- och skogsmiljö. Fotografi från omkring år 1900. Biologiska museets utställning Ren Rangifer Tarandus (Linnaeus) Lunnefågel Fratercula Arctica (Linnaeus) Sillgrissla Uria aalge (Pontoppidan)
Diorama från Biologiska museets utställning om nordiskt djurliv i havs-, bergs- och skogsmiljö. Fotografi från omkring år 1900. Biologiska museets utställning Storlom Gavia Arctica (Linnaeus) Svan Knölsvan Cygnus Olor (Gmelin)
Diorama från Biologiska museets utställning om nordiskt djurliv i havs-, bergs- och skogsmiljö. Fotografi från omkring år 1900. Biologiska museets utställning Sillgrissla Uria Aalge (Pontoppidan) Lunnefågel Fratercula Arctica (Linnaeus) Skarv Storskarv Phalacrocorax Carbo (Linnaeus) Ren Rangifer Tarandus (Linnaeus) Fjällräv Vulpes Lagopus (Linnaeus) Hermelin Mustela Erminea (Linnaeus)
"Skelettdelar av säl från ishavslera i Västergötland. Funna den 28 nov. 1922 vid brunnsborrning, ungefär 1 mil söder om Lidköping, Norra Härene socken, Rotegårdstomt. Benen lågo på ett djup av omkring 12 meter under markens yta i blågrå lera av såpartad konsistens. Under skelettet bildade lerlagren ytterligare en nära 10 meter djup bädd, vilande på grus. (Borrhålets diameter var ung. 45 cm.) Skelettdelarna utgöres av högra lårbenet, främre delen av högra bäckenet med ledskål, två ländkotor, tre bröstkotor, övre delen av två bakre vänsterrevben samt några bitar av revben m.m. Enligt bestämning utförd av professor Henrik Munthe i Stockholm o amanuens E. Dahr i Lund, tillhöra dessa ben med all sannolikhet grönlandssäl, Phoca groenlandica. Lårbenets längd c:a 9 cm, anger att sälen varit mellan 1 1/4 och 1 1/2 meter lång. Preparatet visar även prov å den lera, som omgav benen och i vilken skalfragment av ishavsmusslan Yoldia arctica genom slamning anträffats. Djuret levde i det ishavssund, som vid istidens slut - sannolikt för omkring 10.000 år sedan - sträckte sig över det nuvarande mellansvenska låglandet och på vars botten den varviga leran, inbäddande rester av döda ishavsdjur, avsatte sig. De på Kinnekulle högst belägna strandmärkena (efter det forna ishavet) ligga nära 130 meter över den nutida havsytan eller 85 meter över Vänerns yta och c:a 60 meter över den trakt, där valfyndet gjordes".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.