PRYDNADSGLAS FÖR ANNONSEN (VILH ANDERSSONS ANNONSBYRÅ)
Från 299 kr
fotografi
Utmed Ågatan i Linköping en mulen dag 1929. Miljön är i det närmaste oförändrad sedan fotografens dokumentation. Husens innehavare och dess verksamheter har naturligtvis skiftat. Från fasaden annonser den numera närmast bortglömda men vid tiden självklara firman Jubergs Hyrkuskverk, sedan bilismens intåg även med taxitrafik.
Bild 2 är annonsen för sista tillställningen den 3 augusti 1960.
CGC skaffar ny teknik för att kunna erbjuda den perfekta kostymen. Annonsen var införd 1934.
urklipp, fotografi
Den kringresande socialdemokratiska agitatorn Kata Dahlström under ett besök i Medelpad (okänt var). Annonsen (bild 2) införd i ST 1914-01-21.
Oscar Peterssons butik på adress Platensgatan 1 nära Stora torget. Delikateser-, vin- och specerier ingick i hans utbud som enligt annonser erbjöds i tidens språkbruk "benägen hågkomst". Handlaren själv bodde vid tiden med sin familj över affärslokalen. Han var i övrigt född i Mogata och hade kommit till Linköping från Söderköping 1894. Rörelsen drevs till synes med stor framgång. Innan decenniet var till ända öppnade han större butik utmed Storgatan och flyttade med sin familj till en våning med elegant läge vid Järnvägsgatan. Bild från 1902.
Henric Carlsons bokhandel klingar ännu välbekant för flertalet Linköpingsbor med någon ålder. Ändå anmärkningvärt då grundaren varit död sedan försommaren 1886. Sin första bokhandel i staden hade han öppnat 1868 och porträttet visar honom omkring den tiden. Att inte böcker allena gav tillräcklig förtjänst vittnar tidens annonser. Vid sidan av Henric Carlsons bokutbud erbjöd han till försäljning bland annat cigarrer, persiskt insektspulver, råttmjöl och spännpapp. Med tiden blev emellertid bokförsäljningen alltmer lönsam och han skulle med tiden nå ett visst välstånd. En tid före sin död 1886 hade Henric Carlson ingått partnerskap med bokhandlare Svante Ljungqvist. Denne drev boklådan vidare i egen regi under det gamla firmanamnet, vilket fler innehavare kom att följa in i vår tid.
Sankt Larsgatan i Linköping genom ett kolorerat brevkort. Motivet kan dateras till omkring 1910. På den obebyggda ytan till vänster skulle Frimurarehotellet stå klart 1912, och grönskan till höger ersättas med Johannes Dahls sammanbyggda femvåningshus i nationalromantisk stil. Men ännu kunde Linköpings Litografiska annonsera på brandgaveln till sitt kontor.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Handskriven notis: Obs! Den undre annonsen har fel titel! Svenska Dagbladet, 14-12-1946: Din trädgård. Handskriven notis: Nulle Nallesson finnes i "familjeboken". Expressen, 26-11-1946: Det är möjligt. Lunds Dagblad, 19-11-1946: Ett praktverk om trädgårdskonst.
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Den så kallade "Televisionskaravanen" med utrustning från Philips i Holland har anlänt med järnväg till Norra station i Stockholm inför försök med televisionssändningar. I fonden skymtar Norrbacka institutet.
Ur en fritidsfotografs samling hämtar vi denna för tiden unika vy. Den forna hälsobrunnen Ekkällan i dagens södra delar av Linköping öppnades på initiativ av Johan Otto Hagström år 1761. Denne var läkare i staden och kunde inte minst räkna sig till en av Carl von Linnés lärjungar. Brunns- och värdshusrörelsen på platsen var igång till mitten av 1800-talet. Den sista, kända annonsen för brunnsdrickning ur Ekkällan publicerades år 1861. Det höga huset invid träddungen uppfördes som värdshus och bostad för traktören 1802 och står i ett något flyttat läge ännu på sin plats, Ekkällegatan 4. Bilden visar det som minde om platsen i början av 1900-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.