Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1703-1706, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna i Saladen i Litauen den 19 mars 1703 under general Adam Leijonhufvuds (Lewenhaupt) anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Från 299 kr
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1703-1706, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna med fästningen Bertzen den 15 september 1704 under general Adam Leijonhufvuds (Lewenhaupt) anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1703-1706, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna vid Jakobstadt den 20 juli 1704 under general Adam Leijonhufvuds (Lewnhaupt) anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1703-1706, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna vid Thulendorf den 29 november 1704 under general Otto Wellings anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande eldrör tagna som troféer av den svenska armén åren 1703-1706, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser troféer tagna vid Fraustadt den 3 februari 1706 under general Rehnskiölds anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över danska troféer som är tagna med fästningen Malmö och utav konung Karl Gustaf utur Kronoborgs slott år 1658, under general Wrangels anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Känäs Fellingsbro ägdes av rusthållaren K G Sundelin. Känäs var rusthåll nr 98 på livskvadron. Vid avtäckningen av minnesstenen år 1956, stenen var donerad av nr 98 Ivar Käll, författaren av boken "En rusthållryttares minne". Major H Hedenstierna förrättade invigningen av stenen och höll ett anförande om indelningsverket. På stenen är rusthållets husarer namngivna från tiden 1691-1907.
Butiksskylten har sannerligen haft sina föregångare. Järnhandelsfirman utmed Kungsvägen i Mjölby bar sitt namn på adressen från 1870-talet till år 1996. Därefter ytterligare några år från ett nytt läge på andra sidan Kungsporten. Bakom firmans start låg den så kallade "Mjölbykungen" Clas Göran Hagelin. Järnhandeln var endast en liten del av vad denne företagsamme man åstadkom under sin livstid. Mjölbys första postföreståndare, hotelldirektör och initiativtagare till Östgöta enskilda banks kontor i Mjölby och dess första verkställande direktör är något av hans resultat. Nämnas måste även hans avgörande roll till att stambanan kom att dras genom Mjölby. Utan nationell järnväg hade Mjölby sannolikt aldrig blivit stad. Foto 1986.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över romersk kejserliga troféer som är tagna av kung Gustaf Adolf och uti drottning Kristina minoritet- och regementstid under generalerna Banér och Torstenssons anförande ifrån år 1627 till år 1648. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över danska troféer som är tagna under konung Karl Gustaf och Carl XI:s regementstider ifrån år 1658 till år 1678 som och på dem som år 1710 är tagna vid Helsingborg, under generalen greve Magnus Stenbocks anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Född som enda barn i ett enkelt skomakarhem i Norrköping fanns det utrymme för sonen att studera vidare. Det blev teologiska studier och därefter den så ofta långa vägen mot en fast prästtjänst. Ett första steg för August Wilhelm Brolin styrde till Tingstad som adjunkt i kyrkoherde Kastmans distrikt. Våren 1878 öppnades genom annans olycka möjlighet till avancemang. Komminster Julius Molander i Kaga hade avlidit och socknen var tillsvidare i behov av en vice. Brolins tid i Kaga blev emellertid kort. Redan året därpå blev tjänsten som vice pastor i Vårdsberg ledig och redan i februari månad 1879 var Brolin installerad i prästgården. Ett avgörande steg i Brolins karriär skulle komma 1882, då befordrad till ordinarie komminister i Viby socken. Känd och sannolikt respekterad i trakten kom han vidare år 1890 att erbjudas befattningen som kyrkoherde i det näraliggande Veta. Porträttet kan uppskattas till tiden omkring 1875.
John Andersson, "Motalakungen kallad", får sägas väl burit upp sitt epitet. Uppvuxen under enkla förhållanden i Dalsland tog omständigheter honom i ungdomen till England. Tillbaka i Sverige öppnade kontakter och tillskansade språkkunskaper för ett entreprenörskap. För en avgörande bekantskap stod brännvinskungen L O Smith, som utsåg Andersson till chef för spritfabriken i Falköping och senare för Motala spritfabrik, som han kom att överta i början av 1880-talet. Fabriken gav stora inkomster och bringade utrymme för nya företag. Pappersbruk, vadd- respektive spikfabrik och en inkomstbringande tvättinrättning kan nämnas som exempel på initiativ. Motala Chokladfabrik bör även omnämnas och läggas till raden. Företaget flyttades till Råby och senare till Ljungsbro och övertogs med tiden av Cloetta. Av stor betydelse hade även den av honom anlagda kraftstation som tidigt försåg Motala med elektrisk gatubelysning.
Nässja kyrka uppfördes vid slutet av 1100-talet eller möjligen omkring år 1200 och i avgörande betydelse kom kyrkan att behölla sitt ursprungliga uttryck i århundranden. Kyrkan var då tornlös men när den fristående klockstapeln dömdes ut år 1695 påbörjades tillägget med ett i byggnaden integrerat klocktorn. Nästa större byggnadsarbete utfördes i mitten av 1700-talet då bland annat större fönster upptogs och kyrkan vitmenades. Under påföljande sekel väcktes flertalet gånger frågan om kyrkan borde dömas ut och rivas. Ett långt framskridet förslag var att bygga nytt och gemensamt för Örberga och Nässja. Församlingen motsatte sig förslaget och även jämnlöpande planer på genomgripande ombyggnad av kyrkan i Nässja. Oenigheten löstes omsider till församlingens fördel och efter en nödtorftig reparation år 1853 fick kyrkan kvarstå.
Sölvesborg
Sölvesborg 17:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.