LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Allmänninge

Antal träffar: 68
Detta lilla stenhus med köksbakbygge uppförde skomakaren Lars Andersson omkring år 1900. Hans mor Maria Christina Ahlström var kommen från en boplats vid f d Allmänningen, numera under Mattsarve, mitt emot f d Lau kvarn vid stora vägen. Hur Lars fick köpa denna magra jordplätt uppe på ancyllusvallen är ännu inte känt. Lars bör ha varit född på 1860-talet, han dog 1922. Lars fosterson Emrik Ahlström sålde fastigheten till Lau Friförsamling av Svenska Missionsförbundet, vilka innehade den till 1950-talet, när de sedan sålde till nuvarande ägarna som nyttjar fastigheten som fritidshus.

Huset är byggt i parstugeform och det är egentligen märkligt att man uppförde en så pass gammalmodig typ av byggnad så sent. Det borde ha varit ett snickarglädjehus. Men Lars hade kanske inte tillgång till så mycket virke som krävdes, medan stenen var gratis. Snickarglädjen fick inskränka sig till en enkel veranda. Taket är klätt med papp i lodstående vådor likt många andra hus i socknen vid denna tid. I bakgrunden skymtar uthusen.

Vid tomten står en bandtun mot hagen t h och framför huset har Lars satt upp en slantun. I förgrunden har Masse medvetet låtit en s k halvtun framträda. En sådan tun består av en låg stenmur, på vilken man ställer en s k räcktun med vågrätt liggande virke. Sådana tunar var ganska vanliga förr, men är nu nästan helt borta. Tunen är här i dåligt skick. Stendelen finns kvar än idag, men invuxen i buskar. Den sk Backvägen som går från Körkakarskväiar i väster till Käldvägen i öster skyms av halvtunen.

Detta lilla stenhus med köksbakbygge uppförde skomakaren Lars Andersson omkring år 1900. Hans mor Maria Christina Ahlström var kommen från en boplats vid f d Allmänningen, numera under Mattsarve, mitt emot f d Lau kvarn vid stora vägen. Hur Lars fick köpa denna magra jordplätt uppe på ancyllusvallen är ännu inte känt. Lars bör ha varit född på 1860-talet, han dog 1922. Lars fosterson Emrik Ahlström sålde fastigheten till Lau Friförsamling av Svenska Missionsförbundet, vilka innehade den till 1950-talet, när de sedan sålde till nuvarande ägarna som nyttjar fastigheten som fritidshus. Huset är byggt i parstugeform och det är egentligen märkligt att man uppförde en så pass gammalmodig typ av byggnad så sent. Det borde ha varit ett snickarglädjehus. Men Lars hade kanske inte tillgång till så mycket virke som krävdes, medan stenen var gratis. Snickarglädjen fick inskränka sig till en enkel veranda. Taket är klätt med papp i lodstående vådor likt många andra hus i socknen vid denna tid. I bakgrunden skymtar uthusen. Vid tomten står en bandtun mot hagen t h och framför huset har Lars satt upp en slantun. I förgrunden har Masse medvetet låtit en s k halvtun framträda. En sådan tun består av en låg stenmur, på vilken man ställer en s k räcktun med vågrätt liggande virke. Sådana tunar var ganska vanliga förr, men är nu nästan helt borta. Tunen är här i dåligt skick. Stendelen finns kvar än idag, men invuxen i buskar. Den sk Backvägen som går från Körkakarskväiar i väster till Käldvägen i öster skyms av halvtunen.

Från 299 kr

Bredebolet 1909.
Bakre raden fr.v:
1. Holger Fransson, Mösta
2. Orvar Nilsson, Fallet
3. Rickard Andersson, Gersebacken
4. Gustan Persson, Bredebolet
Andra raden bakifrån fr.v:
1.         Jonsson, vikarierande lärare i Bredebolet
2. Paul Andersson, L:a Pjungserud
3. Tore Pettersson, Habelsbolet
4. Adolf Andersson, Gersebacken
5. Erik Hultman, Habelsbolet
6. Olle Pettersson, Otterbäcken
7. Gustav Karlsson, Habelsbolet
8. David Andersson, L:a Pjungserud
Mittraden fr.v:
1. Einar Nilsson, Fallet
2. Oskar Johansson, Brokärret
3. Oskar Gustafsson, Bäcken
4. Axel Karlsson, Habelsbolet
5. Josef Jansson, Ekefallet
Andra raden framifrån fr.v:
1. Kristina Johansson, Bredebolet
2. Ester Sjögren, Gersebacken
3. Olga Pettersson, Habelsbolet
4. Natalia Lundén, Hallerud
5. Judit Johansson, Hallerud
6. Berta Johansson

Bredebolet 1909. Bakre raden fr.v: 1. Holger Fransson, Mösta 2. Orvar Nilsson, Fallet 3. Rickard Andersson, Gersebacken 4. Gustan Persson, Bredebolet Andra raden bakifrån fr.v: 1. Jonsson, vikarierande lärare i Bredebolet 2. Paul Andersson, L:a Pjungserud 3. Tore Pettersson, Habelsbolet 4. Adolf Andersson, Gersebacken 5. Erik Hultman, Habelsbolet 6. Olle Pettersson, Otterbäcken 7. Gustav Karlsson, Habelsbolet 8. David Andersson, L:a Pjungserud Mittraden fr.v: 1. Einar Nilsson, Fallet 2. Oskar Johansson, Brokärret 3. Oskar Gustafsson, Bäcken 4. Axel Karlsson, Habelsbolet 5. Josef Jansson, Ekefallet Andra raden framifrån fr.v: 1. Kristina Johansson, Bredebolet 2. Ester Sjögren, Gersebacken 3. Olga Pettersson, Habelsbolet 4. Natalia Lundén, Hallerud 5. Judit Johansson, Hallerud 6. Berta Johansson "Fallars" 7. Hanna Karlsson, L:a Pjungserud 8. Ester Gustafsson, Bäcken 9. Viktoria Andersson, Gersebacken Främre raden fr.v: 1. Ida Persson, Norrhult 2. Karin Johansson "Krons" 3. Ester Sjöberg, Grymmekärr 4. Hilma Pettersson, Storrud 5. Ada Andersson, "Nolhulta" 6. Elin Johansson, Brokärret 7. Judit Pettersson, Habelsbolet 8. Sara Sjögren, Gersebacken 9. Ingeborg Bengtsson, Tolsjöhult År 1871 diskuteras skolbygge i Bredebolet (Pjungseruds rote), men man är oenig om platsen. Halleruds- och Storrudsborna är rädda att få för långt avstånd till skolan. Flera erbjuder sig att upplåta mark. Slutligen enas man om att förlägga skolan på allmänningen Bredebolets sandtag. Skolan uppföres 1873. Holmblad, född 1835, tillträder ambulerande folkskollärartjänst i Bredebolet - Högshult 1880. Redan året därpå endast Bredebolet (alla barnen undervisas av H.) Årslön : 500 kr. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Bredebolet 1909.
Bakre raden fr.v:
1. Holger Fransson, Mösta
2. Orvar Nilsson, Fallet
3. Rickard Andersson, Gersebacken
4. Gustan Persson, Bredebolet
Andra raden bakifrån fr.v:
1.         Jonsson, vikarierande lärare i Bredebolet
2. Paul Andersson, L:a Pjungserud
3. Tore Pettersson, Habelsbolet
4. Adolf Andersson, Gersebacken
5. Erik Hultman, Habelsbolet
6. Olle Pettersson, Otterbäcken
7. Gustav Karlsson, Habelsbolet
8. David Andersson, L:a Pjungserud
Mittraden fr.v:
1. Einar Nilsson, Fallet
2. Oskar Johansson, Brokärret
3. Oskar Gustafsson, Bäcken
4. Axel Karlsson, Habelsbolet
5. Josef Jansson, Ekefallet
Andra raden framifrån fr.v:
1. Kristina Johansson, Bredebolet
2. Ester Sjögren, Gersebacken
3. Olga Pettersson, Habelsbolet
4. Natalia Lundén, Hallerud
5. Judit Johansson, Hallerud
6. Berta Johansson

Bredebolet 1909. Bakre raden fr.v: 1. Holger Fransson, Mösta 2. Orvar Nilsson, Fallet 3. Rickard Andersson, Gersebacken 4. Gustan Persson, Bredebolet Andra raden bakifrån fr.v: 1. Jonsson, vikarierande lärare i Bredebolet 2. Paul Andersson, L:a Pjungserud 3. Tore Pettersson, Habelsbolet 4. Adolf Andersson, Gersebacken 5. Erik Hultman, Habelsbolet 6. Olle Pettersson, Otterbäcken 7. Gustav Karlsson, Habelsbolet 8. David Andersson, L:a Pjungserud Mittraden fr.v: 1. Einar Nilsson, Fallet 2. Oskar Johansson, Brokärret 3. Oskar Gustafsson, Bäcken 4. Axel Karlsson, Habelsbolet 5. Josef Jansson, Ekefallet Andra raden framifrån fr.v: 1. Kristina Johansson, Bredebolet 2. Ester Sjögren, Gersebacken 3. Olga Pettersson, Habelsbolet 4. Natalia Lundén, Hallerud 5. Judit Johansson, Hallerud 6. Berta Johansson "Fallars" 7. Hanna Karlsson, L:a Pjungserud 8. Ester Gustafsson, Bäcken 9. Viktoria Andersson, Gersebacken Främre raden fr.v: 1. Ida Persson, Norrhult 2. Karin Johansson "Krons" 3. Ester Sjöberg, Grymmekärr 4. Hilma Pettersson, Storrud 5. Ada Andersson, "Nolhulta" 6. Elin Johansson, Brokärret 7. Judit Pettersson, Habelsbolet 8. Sara Sjögren, Gersebacken 9. Ingeborg Bengtsson, Tolsjöhult År 1871 diskuteras skolbygge i Bredebolet (Pjungseruds rote), men man är oenig om platsen. Halleruds- och Storrudsborna är rädda att få för långt avstånd till skolan. Flera erbjuder sig att upplåta mark. Slutligen enas man om att förlägga skolan på allmänningen Bredebolets sandtag. Skolan uppföres 1873. Holmblad, född 1835, tillträder ambulerande folkskollärartjänst i Bredebolet - Högshult 1880. Redan året därpå endast Bredebolet (alla barnen undervisas av H.) Årslön : 500 kr. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Att klura ut de första ägarna till Böndes parter verkar inte vara lätt. Gården verkar nämligen vara delad i 4 parter tidigare än vad Lauboken uppger, se tidigare om Bönde.

1741 var Lars Jakobsson ägare till denna gårdspart, vilken han kanske ärvt av sin far Jakob Jakobsson. Lars gifte sig första gången med Britta Jakobsdotter från Gerum och andra gången med Gertrud Grelsdotter. Äldste sonen i första giftet Jakob Larsson född 1728 ärvde parten, gift med Helena Johansdotter från Folkedarve i Garde. Deras äldsta dotter Helena Jakobsdotter född 1767 gift 1790 med Per Matsson född 1766 från Östris i Alva ärvde gårdsparten 1794 genom testamente med utlösen till brodern Jakob Jakobsson och systersonen Jakob Andersson. Helena och Per fick 7 barn, varav äldste sonen Per född 1795 tog över, gift 1830 med Greta Gertrud Olofsdotter född 1808 på granngården Husarve. Av deras 5 barn blev det äldste sonen Olof född 1831 som tog över 1860, gift samma år med Elisabet Danielsdotter född 1835 från Gannor. Olof drunknade 1878 och Elisabet drev gården till 1899, då dottern Amanda född 1864 gift med Lars Pettersson Häglund från Allmänningen blev nästa ägare. Dottern Ida född 1900 gift 1925 med Joel Danielsson född 1900 från Långared i Västergötland blev ägare 1930. De fick tre söner. Gården köptes av Sven-Erik Larsson Botels, och byggnaderna köptes i sin tur av läkaren Wolfgang Rutz med familj, vilka tidvis bott permanent på fastigheten.

Helena Jakobsdotter och Per Matsson uppförde det första stenhuset på gårdsparten 1810, vilket sannolikt är det hus som syns i bakgrunden. Detta hus byggde sonen Per och hans fru Greta om med brutet tak och frontespiser omkring 1840 till det utseende vi ser på bilden. Pers och Gretas barnbarnsbarn Ida och hennes man Joel rev huset 1931 och byggde det för tiden supermoderna huset med bla centralvärme som finns kvar idag.

På bilden ser vi änkan Elisabet Danielsdotter 69 år längst bak, t h om henne längst bak dottern Amanda 40 år, i förgrunden dotterdöttrarna Agnes och Ester, på brädtraven dotterdottern Ida 4 år och th mågen Lars Pettersson 40 år. Den äldre kvinnan t v med räfsan är hittills okänd, möjligen en svägerska. Man håller på med ladugårdens ombyggnad, därför finns det virkestravar och en bruklave på gårdsplanen.

Att klura ut de första ägarna till Böndes parter verkar inte vara lätt. Gården verkar nämligen vara delad i 4 parter tidigare än vad Lauboken uppger, se tidigare om Bönde. 1741 var Lars Jakobsson ägare till denna gårdspart, vilken han kanske ärvt av sin far Jakob Jakobsson. Lars gifte sig första gången med Britta Jakobsdotter från Gerum och andra gången med Gertrud Grelsdotter. Äldste sonen i första giftet Jakob Larsson född 1728 ärvde parten, gift med Helena Johansdotter från Folkedarve i Garde. Deras äldsta dotter Helena Jakobsdotter född 1767 gift 1790 med Per Matsson född 1766 från Östris i Alva ärvde gårdsparten 1794 genom testamente med utlösen till brodern Jakob Jakobsson och systersonen Jakob Andersson. Helena och Per fick 7 barn, varav äldste sonen Per född 1795 tog över, gift 1830 med Greta Gertrud Olofsdotter född 1808 på granngården Husarve. Av deras 5 barn blev det äldste sonen Olof född 1831 som tog över 1860, gift samma år med Elisabet Danielsdotter född 1835 från Gannor. Olof drunknade 1878 och Elisabet drev gården till 1899, då dottern Amanda född 1864 gift med Lars Pettersson Häglund från Allmänningen blev nästa ägare. Dottern Ida född 1900 gift 1925 med Joel Danielsson född 1900 från Långared i Västergötland blev ägare 1930. De fick tre söner. Gården köptes av Sven-Erik Larsson Botels, och byggnaderna köptes i sin tur av läkaren Wolfgang Rutz med familj, vilka tidvis bott permanent på fastigheten. Helena Jakobsdotter och Per Matsson uppförde det första stenhuset på gårdsparten 1810, vilket sannolikt är det hus som syns i bakgrunden. Detta hus byggde sonen Per och hans fru Greta om med brutet tak och frontespiser omkring 1840 till det utseende vi ser på bilden. Pers och Gretas barnbarnsbarn Ida och hennes man Joel rev huset 1931 och byggde det för tiden supermoderna huset med bla centralvärme som finns kvar idag. På bilden ser vi änkan Elisabet Danielsdotter 69 år längst bak, t h om henne längst bak dottern Amanda 40 år, i förgrunden dotterdöttrarna Agnes och Ester, på brädtraven dotterdottern Ida 4 år och th mågen Lars Pettersson 40 år. Den äldre kvinnan t v med räfsan är hittills okänd, möjligen en svägerska. Man håller på med ladugårdens ombyggnad, därför finns det virkestravar och en bruklave på gårdsplanen.

Från 299 kr

1 2 3 4

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår