Från vänster: överbefälhavaren, general Torsten Rapp, industriminister Krister Wickman, marinchefen, viceamiral Åke Lindemalm. Vid sjösättningen av minfartyget HMS Älvsborg (M02) vid Karlskronavarvet.
Från 299 kr
Överbefälhavaren, general Stig Synnergrens förstagångsbesök vid regementet 1972-11-29. OBS 6 bilder Många kända ansikten vid regementet som lyssnar på vad ÖB har att säga.
"Luftskyddsövningen utomordentligt realistisk" - överbefälhavaren Olof Thörnell, kronprins Gustav Adolf, prins Carl, general Cederschiöld och försvarsstabschefen, general Bredberg får information på Slottskällan, Uppsala december 1942
Den förteckning överbefälhavande amiraler i Karlskrona 1682-1966 upprättades av amiral Gunnar Unger januari 1972
Överbefälhavaren, general Stig Synnergrens förstagångsbesök vid regementet 1972-11-29. OBS 4 bilder Bild 1: Visitation av honörsvakten uppställd framför kanslihuset. Bild 2 och 3: C Honörsvakten mj Ola Ericsson, fanförare löjtnant Börje Carlsson. Bild 4: Honörsvakt och musikkår.
Överbefälhavaren, general Stig Synnergrens förstagångsbesök vid regementet 1972-11-29. OBS 2 bilder Bild 1: övlt Tore Paulsson, kn Nils-Erik Nilsson, kn Arne Gustavsson, övlt Göran Hellgren, mj Göte Lorens, okänd, okänd, kn Hans Fredriksén. Bild 2: Soldhemfst Eive Johansson, okänd, öv Stig Colliander, mj Agne Lannerhed, övlt Ragnar Tauvon, mj Jan Toll, mj Göran Persson, kn Sven-Olov Svensson, fj Gustaf Muthas
Leopold III, 1901-83, kung av Belgien 1934-51, son till Albert I. Inrikespolitiskt ville L. minska spänningen mellan flamländare och valloner och utrikespolitiskt eftersträvade han belgiskt oberoende. Vid andra världskrigets utbrott blev L. överbefälhavare för de belgiska styrkorna, men kapitulerade 28 maj 1940 för det tyska angreppet. Kapitulationen liksom L:s beslut att stanna kvar i det tyskockuperade Belgien utsattes för skarp kritik och 1945-50 dominerades Belgiens politiska liv av frågan om L:s återinträde som monark. Trots att 58% av väljarna i en folkomröstning 1950 uttalade sig för L., abdikerade denne till förmån för sonen Baudouin, som tillträdde 1951. L. förmäldes 1926 med prinsessan Astrid av Sverige (död 1935), med vilken han hade barnen Joséphine-Charlotte (f. 1927), storhertiginna av Luxemburg, Baudouin I (1930-93) och Albert II (f. 1934), kung från 1993. År 1941 ingick L. morganatiskt äktenskap med Lilian Baels (1916-2002), som erhöll titeln prinsessa av Réthy. Paret fick tre barn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=239880
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.