Leopold III, 1901-83, kung av Belgien 1934-51, son till Albert I. Inrikespolitiskt ville L. minska spänningen mellan flamländare och valloner och utrikespolitiskt eftersträvade han belgiskt oberoende. Vid andra världskrigets utbrott blev L. överbefälhavare för de belgiska styrkorna, men kapitulerade 28 maj 1940 för det tyska angreppet. Kapitulationen liksom L:s beslut att stanna kvar i det tyskockuperade Belgien utsattes för skarp kritik och 1945-50 dominerades Belgiens politiska liv av frågan om L:s återinträde som monark. Trots att 58% av väljarna i en folkomröstning 1950 uttalade sig för L., abdikerade denne till förmån för sonen Baudouin, som tillträdde 1951. L. förmäldes 1926 med prinsessan Astrid av Sverige (död 1935), med vilken han hade barnen Joséphine-Charlotte (f. 1927), storhertiginna av Luxemburg, Baudouin I (1930-93) och Albert II (f. 1934), kung från 1993. År 1941 ingick L. morganatiskt äktenskap med Lilian Baels (1916-2002), som erhöll titeln prinsessa av Réthy. Paret fick tre barn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=239880
Från 299 kr
I huset till vänster drev Hedvig Maria Cecilia Wadell, född Wetter, pensionat. Hon var född 22/12 1845 i Tutaryd, Småland, död 21/12 1920 i Vrigstad. Hon var gift med handlanden Albert Wadell, född 14/6 1841 i Gränna, död 14/5 1902 i Vrigstad. Huset flyttades hit från byn Sunnerby i Vrigstad socken i slutet av 1870-talet. Wadell hade handelsbod i huset som låg, och fortfarande ligger, bakom fotografens rygg. Boden bakom gruppen var affärens lager. är numera rivet. Vid fototillfället drevs affären av annan innehavare. Jämsides med pensionatsrörelsen drev Hedvig Wadell hushållsskola i huset på somrarna. Albert och Hedvig ingick äktenskap den 24/6 1873. Hon var dotter till kyrkoherden i Vrigstad Lars Conrad Wetter. I och med fru Wadells bortgång var pensionatets saga all. Huset blev då bostadshus. År 1956 brann byggnade ned till grunden. Som framgår ovan dog Hedvig Wadell i december året då bilden togs.
Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte. Gift med Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1833.
Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte och maken Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1839.
Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. Gift med Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1839.
- Fotografi -
Porträtt av damimitatör Charles Leidberg i scendräkt. Under flera år uppträdde Karl (Carl) Johan Lidberg (Liedberg/Leidberg) som så kallad "damimitatör" på varietéer och marknader.
Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.