Vårat gäng var en svensk sång- och showgrupp som skördade framgångar från slutet av 1930-talet fram till 1948. Här på Karlstads teater 1942.
Från 299 kr
Mariestads Teater med "telefontornet" syns i bakgrunden. Affärsskyltar: Johanna Hieronymus & Co Tapisseri- Hvit- och Kortvaru- affär. Anna Hofgren Modehandel. A G Andersson Slagtare Olof Olsson Jernhandel
Filminspelning om ett frimärkes tillblivelse, konstnären Lennart Mörks frimärke Drottningholms teater 200 år. Producenten David Kushner instruerar medan Sten Aaröe är färdig att sätta ingång kameran.
Örebro Teater, ur Revyn Örebro Flugor. Två skådespelare, Direktör John Liander och fröken Jäderström som konsuln och konsulinnan. Teaterdirektör John Liander
Häst och vagn på Larmtorget, Storgatan (senare Olof Palmes gata). Den stora vita byggnaden är Kalmar teater medan tornet till vänster sitter på Frimurarehotellet.
Festligheter vid Siggebohyttan den 30 juli 1937. De utklädda männen och kvinnorna deltar i någon form av dans eller teaterliknande folklustspel. Bakom dem syns en flaggstång.
Porträtt av operasångaren Gustaf Sandström. Född den 7 juni 1826 i Klockaregården, Linköping som son till organisten Nils Peter Sandström och Christina Maria Rosengren, samt bror till kompositören Carl Israel Sandström. Studerade vid Linköpings trivialskola och gymnasium innan han gick med i Anders Gustaf Wallins resande teatersällskap under åren 1845-1851. Efter detta reste han till Danmark där han utbildade sig i sång hos Henrik Rung vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han var med i danskt sångsällskap en tid innan han återvände till att uppträda med det resande teatersällskapet, nu lett av Oscar Andersson som sommaren 1853 hyrde Humlegårdsteatern i Stockholm. Sandströms sångröst i Johann Nestroys sångfars Talismanen eller De bägge rödhåriga i rollen som Titus Brandstock väckte uppmärksamhet hos Kungliga Teaterns direktör, friherre Knut Filip Bonde. Han erbjöds därför att debutera vid den kungliga operascenen den 25 november samma år i rollen som Miller i Nürnbergerdockan. Detta uppträdande gav honom stor framgång och även anställning vid den Kungliga teatern. De kommande 22 åren uppträdde han i en mängd stora roller, bl.a. Ashton i Lucia di Lammermoor, Jakob i Josef i Egypten, Capulet i Romeo och Julia och många fler. Sandströms sista uppträdande skedde den 18 augusti 1875 som Valentin i Faust där han i rollen yttrade de kusliga orden jag dör som en käck soldat. Två dagar senare tog Gustaf Sandström livet av sig med hjälp av en revolver, detta efter att ha lidit av nedstämdhet och hypokondri under en längre tid.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tjeckoslovakien, 1939. Motiv av Dr. Miroslav Tyrs 1832-1884 Professor. Grundare av Solok - gymnastiken. "100-årsminne av hans födelse: 1832-1932".
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tjeckoslovakiet, 1932. Motiv av Dr. Miroslav Tyrs 1832-1884 Professor. Grundare av Sokol Gymnastiken "100-årsminne av hans födelse: 1832-1932".
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1954. Motiv av Abraham Lincoln: 1809-1865 Postmästare Lantmätare Advokat Föreslog slaveriets avskaffande President: 1861-1865
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1954. Motiv av Abraham Lincoln: 1809-1865. Postmästare Lantmätare Advokat Föreslog slaveriets avskaffande President 1861-1865.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1949. Motiv av August Strindberg 1849-1912 Författare Dramatiker.
"Din egen kasperteater för bara 55:-"
Tegelbruket på Lertagsgatan 2, 2015-05-04
De vindlande gatustråken invid Stora teatern i Linköping möter metodiska svårigheter vid studier och beskrivning. Utlagda förts efter teaterns färdigställan 1903 men i förstone bortglömda(!) av stadens namnberedning. År 1913 bestämdes dock namnen Teatergatan och Artistgatan. Redan innan -och långt därefter- benämndes emellertid huvudstråket Kapellgatan och backar vi än längre i tid var en förlängning av Apotekaregatan på förslag, vilket skulle inbegripa det raka vägsnittet från Kungsgatan. Bildens fastighet kan därför sägas burit tre adresser i Apotekaregatan 24, Kapellgatan 4 och rådande Teatergatan 3.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
Ateljébild av Varbergs Fasta Frivilliga Brandkår som bildades 1902 och började sin verksamhet 1903. Såsom brandstation fungerade lokaler vid Stadshotellet. Brandstationen flyttade år 1930 till kv Komedianten (bredvid teatern) och därefter 1977 till kv Fäljen. Personer övre raden fr v: Albert Pehrsson, August Johansson, Emil Hellsund, Axel Hugo Ekdahl, Isak Persson, Reinhold Bengtsson och Einar Bergstrand. Mellanraden fr v: Oskar Johansson, Axel Andersson, Birger Börjesson, Åke Lundgren, G O E Nordblom, Victor Pehrsson och Carl Nilsson. Nedre (sittande) raden fr v: John Victorin, trol Löeb, Carl Löeb och John Johansson.
fotografi, bilder, porträtt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.