Åke Pettersson, 4-faldige världsmästaren Åke Pettersson på torget i Brunn. Åke Pettersson i bildens vänstra del (sittande med mörka glasögon). Landshövding Hans Hagnell till höger om Åke Pettersson. Till höger syns medlemmar av blåsorkestern "Blås-laget".
Från 299 kr
Storgatan samt östra delen av stortorget, Växjö., 1837. En del av den tidens kända Växjöbor har samlats på torget. Foto efter akvarellmålning, numera på Smålands museum (+förklarande text på PMV0251-2 (2-3).
"Osten Johansson", ost- och charkuterihandlare på torget före 1937. "En glad själ som brukade sjunga på kalas m fl tillställningar". Han bär skepparmössa och förkläde. I bakgrunden hänger textilier på ett klädstreck.
Kvarteret Rådhuset åt torget i Varberg, med hörnet Torggatan-Drottninggatan till vänster. I byggnaden ligger Albert Nelsons manufakturaffär och Dan Lundgrens läderfabrik. I Rådhuset längst till höger finns kongl. telegraf- och rikstelefonstationen inrymd. Fototid: 1910-tal.
Det var onekligen pampigt tills det revs, stadens gamla kronomagasin invid Magasintorget. Sedan länge återstår varken magasinet eller ens torget. Det väldiga träförrådet revs kort efter fotoåret 1950 och Magasinstorget försvann något senare genom Hamngatans breddning och ny bebyggelse.
Ekmans konditori och apoteket Örnen vid torget. Ekmans startade sin verksamhet under namnet Konfekt & Choklad 1920 i det lilla trähuset på Västra Kanalgatan 3 där senare skivbutiken Riff-Raff låg på 1980-talet.
Vykort, "Warbergs kyrka" som ligger i norra änden av torget. Fastigheten som ligger i hörnet av Kungsgatan-Torggatan, kv Brunnsparken, kallas Lundquistska huset och till vänster skymtar Stadshuset och Stadshotellet från 1902.
Kungsgatan i Varberg mot söder. Kvarteret Brunnsparken ligger närmast kameran till höger, s k Lundquistska huset, och på andra sidan Torggatan ligger vid torget Stadshotellet som uppfördes 1902 som Stadshus. Träden står vid kyrkan.
Begravning: Avgång från Lilla Torget till Domkyrkan. Bärare poliskonstaplar med bland andra överkonstapel Dahl närmast i bild. Närvarande prosten Erland Björk. Mannen på kuskbocken anställd hos åkeriägare Alfred Pettersson, Kalmar.
Hörnet Bäckgatan/Drottninggatan i kv Krögaren mot torget. Några herrar och en pojke på cykel vid entrén till "Alb. Anderssons Stenhuggeri". Dörren till vänster leder in till "Centrum Café & Matsalar".
Del av Skänninge 1960 där kvarteret Rätten mellan Stora torget och Tvärgränd precis rivits av och husresterna bortforslats. Nu väntar nya och moderna hus med försäljning och service i gatuplanet.
Hösten 1922 firades tillkomsten Göta kanals västgötadel med ett ståtligt 100-årsjubileum. Högtidighållandet uttrycktes lite varstans utmed vattenleden och även vid sidan av densamma som här i Mariestad. Vy över Nya torget.
Parti av Linköping omkring 1935. Vy över Stora torget mot väster. I förgrunden breder Carl Milles Folkungabrunn ut sig sedan 1927. I byggnaderna i fonden drev vid tiden de för äldre linköpingsbor välkända affärsrörelserna Sahlströms bokhandel och Axel Peterzéns manufaktur.
Miljö i Linköping som fullständigt utraderats sedan bilden togs 1955. Parti av Repslagaregatan i höjd med Lilla torget (Gyllentorget). Huset som bland andra inrymde populära Glassbaren bar gatunummer 25.
Repslagaregatan 18 med grannhus i Linköping representerar en sedan länge svunnen miljö. När Östergötlands museum dokumenterade bebyggelsen 1949 var rivningen beslutad och verställdes kort därpå. På platsen lades sedermera Lilla torget (Gyllentorget) ut. Fasad mot gatan från sydost.
Linköping från utsiktstornet Belvederen. Vy mot norr med ett blickfång från Kanbergets höjder i vänster bildkant till Jonn O Nilsons hus invid Stora torget till höger. Odaterad bild från omkring sekelskiftet 1900.
Vid Munkbrogatans möte med Rådhustorget i Söderköping. Närmast till vänster i bilden reser sig det så kallade Blomqvistska huset, som mot torget ännu ståtar med en vacker fasad. Till höger Rådhuset, en markör för staden. Foto 1963.
Vy över gamla torget i Kisa, som fram till omkring 1920 användes för marknader och andra allmänna sammankomster. Det vita, reveterade huset var huvudbyggnad till Garvaregården, uppfört 1893 genom garveriets dåvarande ägare Johan August Anderssons försorg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.