Manbyggnaden, framsidan och ena gavelen. Uppförd av kalksten, spritputsad och avfärgad i vitt. Tak täckt med svart skiffer. Balkongen uppförd 1930 efter ritningar av arkitekten Erik Fant. Innan altanen tillkom fanns även i bottenvåningen sju axlar. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Från 299 kr
Emy Ågren. Balettflickor. Juni 1951. Arbetarbladet 26 februari 2005. Hovfotografens balettbild överraskade Margitta Rydh, Gävle. -Jag är tredje flickan från vänster i raden längst fram på bilden. Jag var 9 år när bilden togs vid en uppvisning på Norra Gymnastikhuset. Emy Ågren var dansös i klassisk balett vid Kungliga Operabaletten i Stockholm innan hon flyttade till Gävle och öppnade balettskola i klassisk balett. Skolan låg i ett gammalt hus på Kyrkogatan, ungefär där förvaltningshuset nu ligger. Man gick upp för en trång stentrappa för att komma till skolan. - Vad jag kommer ihåg fick vi gå igenom tester för att se om vi hade fallenhet för dansen innan vi fick börja. Träningen var hård och genomfördes på klassiskt sätt vid stång och med alla balettens grunder, de fem grundpositionerna, som sitter kvar i ryggmärgen fast jag nu är 62 år, berättar Margitta, som då hette Björklund i efternamn. -Just när det här kortet togs så föreställde vi holländska träskodans-flickor med blåvitrutiga förkläden och spetskantade mössor med långa öronsnibbar. Jag har för övrigt sparat de attiraljerna i alla år. (Balettskolan flyttade sedan till Södra Kansligatan)
Stegeborg har ruvat på Slottholmen sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som vid funktion effektivt spärrade av Slätbaken som skydd för Söderköping och vidare delar av landet. Efter ut- och påbyggnader nådde borganläggningen en glansperiod som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Mot slutet av eran svalnade hovets intresse för Stegeborg alltmer och vid 1700-talets början var ett tilltagande förfall ett faktum. Under seklet revs rent av delar av anläggningen för åtkomst av byggnadsmaterial. Från 1901 är borgen emellertid fridlyst som statligt byggnadsminne.
Det yttre av Linköpings slott har omgestaltats över tid. Genom slottets eror som biskopsborg, kungligt slott och vidare länsresidens har olika önskemål fått genomslag. Ett exempel är de stilhistoriska tillägg som tillkom under 1880-talet, där man återskapade byggnaden till ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Vid 1930-talet hade intresset svängt för ett mer stramt uttryck. Här gaveln till slottets norra flygeln efter åtgärden. Enligt uppgift foto 1935. Anm: Fotografiet har tidigare tillskrivits Linköpingfotografen Didrik von Essen (1856-1922). Av tekniska skäl kvarstår han som upphovsman även om det avfärdats.
Minnesblad från S W B invigning Stockholm Västerås Bergslagernas Järnväg Invigning av denna järnvägsbana skedde 1876 i Västerås. Den högtidliga invigningen skedde dock med kungligt extratåg från Stockholms Central den 12 dec. 1876 kl. 9 f.m. Ett uppehåll gjordes i Bålsta för intagande av frukost på järnvägsrestauranten samt ett uppehåll i Enköping, där frukt och vin serverades. Vid ankomsten till Västerås hölls invigningstal och konung Oscar II förklarade järnvägen invigd och öppnad för allmän trafik. Efter invigningen följde gudstjänst i Västerås domkyrka samt serverades festmiddag i Rådhuset.
Hemmesjö nya kyrka. Beslut om nybygge av kyrka togs 1839 och 1843 bestämdes genom en kunglig resolution att Hemmesjö och Tegnaby församlingar skulle göra kyrkobygget till gemensam sak. 1845 slogs fast att den nya kyrkan därför skulle ligga i Billa. 1852 uppfördes Hemmesjö nya kyrka och kunde invigas 1854 av biskop Christofer Isaac Heurlin. Den hade då 830 sittplatser. Två av kyrkklockorna kom från Tegnaby kyrka och en från Hemmesjö gamla kyrka.
Fornfynd av ett praktfullt halssmycke av guld, bestående av fem på varandra lagda rör prydligt ornerade och med fina drakfigurer med flera sirater insatta i rörens mellanrum och försedda med gångled för att kunna öppnad. Vikt 707 gram. Funnet av drängen Anders Jönsson och Johan Pettersson vid grävningsarbete i en förbi ladugården ledande väg å handlanden Johan Melens, Färjestaden, Torslunda socken, ägor. Inlöstes med 17949 riksdaler och 30 öre riksmynt genom extra statsanslag beviljat av Kunglig Majestät 1860.
Hölö 268:1
Linköpings slott har undergått mer eller mindre genomgripande ombyggader genom århundradena. Av den medeltida biskopsborgen skapade Gustav Vasa och vidare två av hans söner ett kungligt slott som nådde sin glans i början av 1600-talet. Efterföljande regenter hyste inte samma intresse för slottet som fick förfalla i avsaknad av tydlig funktion förutom som arrest. I slutet av 1700-talet väcktes idé om att låta länets landshövdingar disponera slottet som bostad och ämbetsbyggnad. För att bättre passa detta ändamål revs en del prålighet till fördel av ren och klassicistisk stil. Under 1800-talets romantiska era ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det är så vi ser slottet genom Essens bild från år 1900. Som bekant har slottet idag återfått sin prägel av stram myndighetsbyggnad.
Karlberg, slott. Krigsskolan, numera Militärhögskolan (se nedan). Slottet har sitt namn efter Carl Carlsson Gyllenhielm, som grundlade det på 1630-talet. Det byggdes av tegel i tre våningar med anslutande låga flyglar, av vilka endast en stod färdig vid Gyllenhielms död 1650. År 1669 förvärvades K. av Magnus Gabriel De la Gardie, som året därpå igångsatte en stor om- och tillbyggnad efter Jean de la Vallées ritningar. Därvid fick slottet i huvudsak sitt nuvarande utseende med valmtak och anslutande flyglar vid långsidorna. I den nordöstra flygeln inreddes en slottskyrka. Flera inredningar med praktfulla stucktak är bevarade från denna tid. År 1684 drogs slottet in till kronan genom reduktionen och blev sedan kungligt lustslott. År 1792 överläts K. till Kungl. Krigsakademien, sedermera Krigsskolan, och under 1790-talet byggdes de stora östra och västra flyglarna med anslutande byggnader. Slottskyrkans interiör har förändrats flera gånger under 1800- och 1900-talen. Slottets ursprungliga färgsättning återställdes under 1980-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222005
Sofiero, f.d. kungligt lustslott i Helsingborgs kommun, Skåne (Skåne län) Sofiero byggdes i en våning med fem torn 1864-65 åt dåvarande prins Oscar och hans gemål Sofia och påbyggdes 1874-75 med en andra våning efter ritningar av Ernst Jacobsson. Slottet överläts 1905 till dåvarande prinsparet Gustaf Adolf och Margareta. Prinsessan Margareta lade grunden till dagens slottspark och de välkända rododendron- planteringarna; redan 1907 planterade hon sin första rododendron i strandbranterna mot väster. Parken utvecklades efter hennes död 1920 under Gustaf Adolfs (sedermera kung Gustaf VI Adolf) ledning. Vid kungens bortgång 1973 fanns närmare 5.000 rododendronplantor i parken; i dag är antalet ca 10.000. Sofiero ägs sedan 1973 av Helsingborgs kommun och är öppet för allmänheten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.