Huset till vänster ägdes av repslagare Johansson d.ä., därefter av sonen Simon Johansson, som tillverkade rep. bl.a. till "Repslagarebanan" vid Lindbloms trädgård. Huset ovanför ägdes av Anna Lindstrand. Det benämdes "Luffarhotellet".
Från 299 kr
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan. Till höger: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Kontorslängan till simulorbyggnaden af Chapman. Arkitekter Peter och Jens Svefors. Till höger: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697.
Med alla tecken på 1880-talets uttryck fryser porträttet Amalia (Amy) Brakel i 15-årsåldern. Född 1868 under familjens tid som boende i Edsberga i Landeryds socken, men redan från barnaåren var Linköping hennes hemort. Familjen bodde på ett flertal adresser i Linköping, den sista för Amalia i föräldrahemmet var en fashionabel våning i dåvarande Repslagaregatan 27. Hennes föräldrar bar båda adliga anor och faderns taxerade inkomst visar på ett välstånd i stadens övre skikt. När tiden var mogen för giftemål kan vi räkna med att Amalia kom att möta tidens allt större svårighet för kvinnor att finna partner inom adelsståndet. Utan att på något vis värdera den blivande makens anseende eller det blivande parets viljor, kom hon under alla omständigheter att erhålla ekonomiskt skydd med maken inom den krouthénska handelsfamiljen.
Porträtt av trafikdirektör Adolf Valentin Sjöstedt. Född i Skara 1833 inflyttade han till Linköping vid årsskiftet 1874-75. Med sig hade han sonen Erik Valentin från ett kortvarigt äktenskap som fått sitt slut när makan avlidit kort efter sonens födelse. I förstone bodde Sjöstedt med sonen i Linköpings stationshus men flyttade till en våning på Kungsgatan i samband med nytt äktenskap 1883. Hans andra hustru hette Elin Anna Maria Boman och var bördig från Södertälje. Året därpå föddes deras gemensamma dotter Gunhild och efterhand flyttade familjen till ny bostad i hörnet av Drottninggatan och Repslagaregatan. Senhösten år 1898 bröt de upp från Linköping för ny tillvaro i Stockholm. Sjöstedt avled den 14 maj 1908. Han var då skriven i Solna.
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Porträtt av läroverksadjunkt Magnus Wallinder. Född i ett prästhem i Stockholm 1841 kom han närmast på sin 30-årsdag till Linköping för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Dagarna före hade han gift sig med Mathilda Lundelius, bördig från Östergarn. I förstone bosatte sig paret i invid Storgatan i dess nedre del för att senare skriva sig vid själva läroverket. Från år 1881 bodde makarna invid Repslagaregatan i höjd med Sankt Larskyrkan och vid den tiden hade paret begåvats med fyra barn, varav tre överlevt de kritiska barnaåren. Makarnas bägge döttrar kom likt fadern att bli lärare medan den överlevande sonen blev jurist. Wallinders äktenskapet kom att nå sin ände vid makans bortgång 1920. Han avled själv året därpå i sviterna av hjärtbesvär.
Längst t.v. Maria Jacobsson. Hon bodde hos Hulda Norén i många år. Anna Gustavsson, i bredrandig blus bakom henne, Mjöl-Anna. I samma hus där hon och hennes far Mjöl-Gustav bodde, i hörnet Repslagaregatan-Landbogatan, bodde en fru som kallades Spåssa och som kunde spå, hon bodde i norra delen av huset medan Anna och hennes far bodde åt söder. Tvärs över gatan låg Larsa ve le´t. Han som bodde där hette Lars Bro. Han gick nattvakt i stan. Flicka nr. 3 från vänster: Anna Larsson, en brorsdotter till Hanna och Alma Larsson, som arbetade på Falköpings tidning.Nr. 4. Hennes faster Hanna Larsson, 5. Hulda Norén, 6. Berta Malmsten, gift med en tapetserare, 7. en syster till Hulda Norén, som var hemma på besök från Amerika. Gossen i förgrunden är Knut Norén.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan. Mitten: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Till höger: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Mellan Slitaget och skjulen skymtar MTB-hallen.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. I bakgrunden: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697. I förgrunden: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan, byggdes under 1692-1693, andra uppgifter anger 1696 som tillblivelseår. Det första banhuvudet tillkom senare, år 1697. Till höger: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Repslagarebanan. Mitten: Slitaget byggdes omkring 1850 användes som ett virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Till höger: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15. Dessa ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Mellan Slitaget och skjulet för ekförvaring skymtar MTB-hallen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.